TRF
Regional utvecklingsplan
för Stockholmsregionen
Regional utvecklingsplan
för Stockholmsregionen

Mål 2: En öppen, jämställd, jämlik och inkluderande region

Andelen hyresrätter av det totala bostadsbeståndet har under de senaste 25 åren minskat med 25 procentenheter och ligger 2016 på 36 procent. Det är därmed lägre än andelen bostadsrätter (40 procent). Tillgång till olika upplåtelseformer behövs fortsättningsvis för att olika befolkningsgrupper ska hitta ett boende som passar deras livssituation. Ljuspunkten är att det bland annat byggs bostadsrätter i flera av regionens kommundelar med övervägande hyresrätter som byggdes under miljonprogrammet.

Förvärvsfrekvensen har ökat i regionen men visar inomregionala skillnader, skillnader mellan män och kvinnor och skillnader mellan svensk- och utrikesfödda. I den europeiska jämförelsen ligger Stockholmsregionen på första plats vad gäller sysselsättningsgraden för kvinnor. Bakom kvinnornas relativt höga sysselsättning döljer sig dock en ojämställd arbetsmarknad om man jämför kvinnornas förvärvsfrekvens mellan olika yrkesgrupper.

Andelen elever som inom tre år har tagit gymnasieexamen har ökat successivt men ligger med 69,5 procent för läsåret 2013/2014 fortfarande under rikets genomsnitt (74,2 procent). Det finns även stora skillnader mellan länets kommuner. Arbetslösheten bland ungdomar (15–25 år) har minskat och ligger 2016 med 17,7 procent på en lägre nivå än riket (18,9 procent). Den positiva trenden fortsätter men utmaningen kvarstår att få in fler ungdomar i arbete. I den europeiska jämförelsen har Stockholmsregionen den näst högsta ungdomsarbetslösheten. Observera dock att studenter som söker jobb ingår i detta mått.

Andelen av befolkningens nettoinkomster som består av någon form av ekonomiskt bidrag har fortsatt minskat. Det finns dock stora inomregionala skillnader mellan länets kommuner. Ohälsotalet har de senaste åren inte ändrats märkbart i regionen och har vid det senaste mättillfället (2016) minskat lite.

I Eurostats undersökning om påståendet Utrikesfödda är välintegrerade ligger regionen sist i den europeiska jämförelsen (år 2015). I detta sammanhang ska nämnas att Sverige, och därmed Stockholmsregionen, fortfarande ligger i topp i den europeiska jämförelsen vad gäller immigration av personer födda utanför EU. Detta indikerar att utmaningarna för regionen att få utrikesfödda integrerade är relativt större än jämförelseregionerna.

Andelen av respondenter som instämmer med påståendet att man inte kan lita på de flesta som bor i detta område har minskat vid den senast genomförda undersökningen ”Hälso Stockholm”, vilket indikerar att tilliten i regionens lokala samhällen har ökat. Valdeltagandet har ökat konstant i samband med de fem senaste kommunalvalen, vilket indikerar ett ökat demokratiskt deltagande i regionen.

Flera av regionens respondenter i Brottsförebygganderådets trygghetsundersökning (2015) har angett att de har blivit utsatta för våldsbrott jämfört med tidigare undersökningar. En liknande utveckling har skett på nationell nivå. Det är för tidigt att säga om det handlar om ett trendbrott.

Den förväntade medellivslängden i regionen är ett halvår längre än riket och därmed lever regionens invånare längst i Sverige. I den europeiska jämförelsen ligger regionen på andra plats. Det är Barcelonaborna som har den längsta förväntade medellivslängden i denna jämförelse.