TRF

1.7 Folkhälsa

De senaste 30 åren har miljön i Stockholmsregionen förbättrats i flera avseenden. Men det finns fortfarande faktorer som påverkar både miljön och folkhälsan negativt, exempelvis buller, luftföroreningar och dålig inomhusmiljö. Utsläpp av kvävedioxider (NOx) och partiklar (PM10) beror i hög grad på vägtrafiken *).

I diagrammet uppvisas en långsiktigt nedåtgående trend av utsläpp av kväveoxider. Det finns dock stor variation kring vilka delar av länet som påverkas av utsläppen. Miljökvalitetsnormerna för kvävedioxidhalter per dygn överskreds under 2016 vid flertalet av Stockholm stads mätstationer i gatumiljö samt längs med hårt trafikerade infarts- och kringfartsleder. Kvävedioxidhalterna har tidigare minskat tack vare teknikutvecklingen.

Under de senaste åren har trenden planat ut, bland annat i samband med att antalet dieselfordon har ökat. I Stockholm har luftkvaliteten, i likhet med övriga Sverige, förbättrats över de senaste 50 åren. Trots denna gynnsamma utveckling förekommer luftföroreningar som är farliga för människors hälsa. Det är framförallt partiklar av olika storlek, kväveoxider, ozon och vissa organiska kolväten som ger upphov till negativa hälsoeffekter.

 

*) Kvävedioxidhalt och partikelhalt mäts vanligtvis i mikrogram per kubikmeter som årsmedelvärde i bakgrundsluft. I uppföljningsrapportens används, på grund av tillgänglighet till data, ton per år istället.