TRF
Regional utvecklingsplan
för Stockholmsregionen
Regional utvecklingsplan
för Stockholmsregionen

Landsbygdsutveckling

Stockholms län är inte bara en tätt befolkad region där alla har nära till storstadens goda arbetsmarknad, breda serviceutbud och goda kollektivtrafikförbindelser. Stockholms län är också ett landsbygdslän med småorter, glesbygd, jordbruksmark och stora skogsområden. Här kan många ha för långt till en större stad för daglig arbetspendling, men ändå ha nära till både naturen och storstadens serviceutbud inom räckhåll.

Landsbygd under hårt förändringstryck

Stockholmsregionen finns storstadsnära landsbygd som påverkas av de centrala delarnas expansion, medan andra delar är relativt opåverkade. De förändrade villkoren på landsbygden i Stockholmsregionen och Mälardalen hänger samman med befolkningsökningen, jordbrukets minskande sysselsättning och ett flexiblare arbetsliv som alltmer liknar storstadens. Med förändringarna följer både möjligheter och hot. Intressekonflikter kan uppstå mellan olika allmänna intressen, till exempel behovet av utbyggd infrastruktur och viljan att bevara områden med höga natur-, kultur- och rekreationsvärden. Landsbygden har blivit en viktigare fråga att förhålla sig till i regional utvecklingsplanering.

Landsbygden behandlas endast kortfattat i RUFS 2010. I samrådsförslaget av RUFS 2050 har landsbygden därför fått ökat utrymme – vad gäller såväl tillväxtfrågor som rumsliga avvägningar. I samrådsförslaget beskrivs att en hållbar landsbygdsutveckling förutsätter fungerande samhällen med kollektivtrafik, lokal service, arbetsmöjligheter och fungerande VA-försörjning. Det är även viktigt att värdefull jordbruksmark värnas för kommande generationer.

För att stärka utvecklingen på landsbygden har landstinget inlett arbetet med att ta fram en kartbild över bebyggelsestruktur på landsbygden. Kartbilden bygger på att tillkommande bebyggelse ska samlas i utpekade samhällen – så kallade noder eller tyngdpunkter. De utpekade noderna utgör noder för kollektivtrafiken och har en bredd av service i form av exempelvis skola, äldreomsorg och livsmedelsbutik. Tyngdpunkterna är mindre orter med kollektivtrafikhållplats och viss service. Båda har stöd för utveckling i kommunernas översiktsplaner.