TRF
Regional utvecklingsplan
för Stockholmsregionen
Regional utvecklingsplan
för Stockholmsregionen

Vägledande funktion

Netto noll utsläpp av växthusgaser senast år 2045 – det är målet för regionens omställning. Den regionala klimatfärdplanen ska vägleda olika aktörer så att vi gemensamt når dit.

Klimatfärdplanens mål och syfte är att visa hur regionens klimatmål enligt RUFS 2050 ska nås och hur Stockholmsregionen kan vara utan nettoutsläpp av växthusgaser senast år 2045.

Lotsande funktion för regionen

Klimatfärdplansarbetet föreslår viktiga vägval, verktyg för regionens aktörer och målinriktade energi- och klimatinsatser med bebyggelseutveckling, infrastrukturutveckling och den samlade samhällsutvecklingen. Det är viktigt att dess regionala legitimitet och genomförandekraft säkerställs genom olika typer av samverkan och dialoger.

Avgränsningar

Klimatfärdplanen behöver avgränsningar. Den ska följa ett antal systemgränser avseende mål, utsläppsbanor och åtgärdsförslag:

  • Administrativ avgränsning är Stockholms läns territorium.
  • Länets direkta utsläpp (både enligt EU:s system för utsläppshandel och icke-handlande sektorer).
  • Tidsavgränsningen är år 2045 för netto noll utsläpp.
  • Avgränsningen i sak handlar om sektorerna byggd miljö och service (bebyggelsesektorn), industri, transporter samt jord- och skogsbruk och ett resonemang kring klimatsmart markanvändning och ökad förnybar energiproduktion (inklusive avfall).
  • Klimatanpassning ingår inte.

En viktig definition i sammanhanget är en region utan nettoutsläpp av växthusgaser" (enligt uppdrag från landstingsfullmäktige 2014). Med detta avses summan av utsläppen av växthusgaser inom Stockholms län, utifrån att det handlar om länets direkta energianvändning och direkta utsläpp (inklusive importerad el). Upptag från naturen liksom kompensationsåtgärder inom och utanför regionen räknas som minusposter i beräkningarna.

Arbetet avseende de indirekta växthusgasutsläppen utanför länet behöver förstärkas eftersom målet är att halvera dem till 2030. De är dock svåra att följa upp och mäta. En mer fokuserad diskussion om hur länets globala energi- och klimatfotavtryck (till exempel förbrukning av byggmaterial, långväga resor, matförsörjning samt konsumtion av tjänster och produkter som har tillverkats utanför länet) kan minskas, är en viktig del av klimatfärdplansarbetet.