TRF
Regional utvecklingsplan
för Stockholmsregionen
Regional utvecklingsplan
för Stockholmsregionen

Mål och syfte

Netto noll utsläpp av växthusgaser senast år 2045 – det är målet för regionens omställning. Den regionala klimatfärdplanen ska vägleda olika aktörer så att vi gemensamt når dit.

Klimatfärdplanens mål och syfte är att visa hur regionens klimatmål enligt RUFS 2050 ska nås och hur Stockholmsregionen kan vara utan nettoutsläpp av växthusgaser senast år 2045 (eftersom det statliga målåret kommer vara någon gång runt den tiden).

Sektorsmål och sektorsvisa utsläppsbanor, samt förslag till en klimatsmart markanvändning, är centrala delar i den kommande färdplanen.

Klimatfärdplansarbetet är av hög relevans för Stockholms läns aktörer då det är en viktig process som förslår viktiga vägval, verktyg för regionens aktörer och målinriktade energi- och klimatinsatser med bebyggelseutveckling, infrastrukturutveckling och den samlade samhällsutvecklingen. Viktigt är dess regionala legitimitet som säkerställs genom olika typer av samverkan och dialoger.

Lotsande funktion för regionen

För att fylla en lotsande funktion bör färdplanen vara:

  • ett erkänt vägledande dokument för länets samlade energi- och klimatomställning
  • ett väl förankrat beslutsunderlag för det kommunala, statliga och de privata aktörernas arbete med energi- och klimatåtgärder
  • en långsiktig handlingsplan, kopplad till genomförandet av RUFS 2050, för länets olika sektorer (energi, bebyggelse, industri, transport, jord- och skogsbruk) och olika geografiska områden (olika regiondelar).

Avgränsningar

Klimatfärdplanen behöver avgränsningar. Den ska följa ett antal systemgränser avseende mål, utsläppsbanor och åtgärdsförslag:

  • Administrativ avgränsning är Stockholms läns territorium.
  • Länets direkta utsläpp (både enligt EU:s system för utsläppshandel och icke-handlande sektorer).
  • En viktig definition i sammanhanget är ”en region utan nettoutsläpp av växthusgaser” (enligt uppdrag från landstingsfullmäktige 2014). Med detta avses summan av utsläppen av växthusgaser inom Stockholms län, utifrån att det handlar om länets direkta energianvändning och direkta utsläpp (inklusive importerad el). Upptag från naturen liksom kompensationsåtgärder inom och utanför regionen räknas som minusposter i beräkningarna.
  • Tidsavgränsningen är år 2045 för netto noll utsläpp.
  • Avgränsningen i sak handlar om sektorerna energiproduktion (inklusive avfall), byggd miljö och service (bebyggelsesektorn), industri, transporter samt jord- och skogsbruk och ett resonemang kring klimatsmart markanvändning.
  • Klimatanpassning ingår inte.

De indirekta växthusgasutsläppen utanför länet behöver beaktas. De är dock svåra att mäta och tas därför upp separat i förslaget. En diskussion om hur länets globala energi- och klimatfotavtryck (till exempel förbrukning av byggmaterial, långväga resor, matförsörjning samt konsumtion av tjänster och produkter som har tillverkats utanför länet) kan minskas är en viktig del av klimatfärdplansarbetet utan att väg- eller åtgärdsval föreslås. Frågor som rör kunskapshöjande insatser, aktivt medverkande i metodutveckling etcetera kommer däremot att spela en viktig roll i arbetet framåt.