TRF
Regional utvecklingsplan
för Stockholmsregionen
Regional utvecklingsplan
för Stockholmsregionen

Bakgrund och förutsättningar

Den regionala klimatfärdplanen kompletterar RUFS 2050. Den relaterar också till flera andra viktiga processer och styrdokument, exempelvis den nya klimatlagen, kommunernas energi- och klimatarbete samt investeringsplaner inom energibranschen.

Den regionala klimatfärdplanen 2050 omfattar Stockholms läns territorium. Färdplanen avser direkta utsläpp, men tar även upp regionens globala energi- och klimatfotavtryck, det vill säga länets indirekta utsläpp.

Sveriges, inklusive Stockholmsregionens, andel av de globala växthusgasutsläppen är liten (Sverige = 0,16 %). Men båda är globala föredömen när det gäller att sänka sina utsläpp och ändå ha befolkningstillväxt och ekonomisk tillväxt.

Ett nytt globalt, FN-baserat klimatavtal har ratificerats (november 2016) med målet att begränsa den globala uppvärmningen till 2, helst 1,5 grader. Detta kräver snabba och genomgripande beslut och insatser av alla. Riksdagen har godkänt en nationell klimatlag som från och med 1 januari 2018 ska styra Sverige mot ett netto noll-utsläpp av växthusgaser till år 2045.

Även för Stockholms län medför det ett behov av att på ett resurseffektivt och genomförandeinriktat sätt satsa på en snabb omställning bort från fossilberoende under de närmaste 15 åren.

Klimatfärdplanens koppling till RUFS 2050

Det är viktigt att klimatomställningen tar hänsyn till andra samhällsprocesser och mål. Klimatfärdplanen ska därför relatera till RUFS 2050 genom att komplettera och fördjupa avsnitt om klimatfrågor. Klimatfärdplanen utgör ett planeringsunderlag för ett fokuserat genomförande kopplat till RUFS 2050. Det betyder att den har en tydlig PBL-status (Plan- och bygglagen, 7 kap 3§).

Utgångspunkter för arbetet med RUFS 2050 och den regionala klimatfärdplanen 2050 är att:

  • målet om netto noll-växthusgasutsläpp ska nås senast 2045, d v s klimatkompensation är möjlig.
  • år 2030 ska de direkta utsläppen av växthusgaser ligga på högst 1,5 ton per invånare/år
  • den totala energianvändningen i Stockholms län ska år 2030 uppgå till högst 40 TWh
  • utsläppen av växthusgaser ur ett konsumtionsperspektiv ska minska väsentligt.

Parallella processer och styrdokument

I arbetet med att ta fram färdplanen bör en rad andra viktiga parallella processer beaktas:

  • Den statliga politiken där den kommande klimatlagen, Energikommissionens och Miljömålsberedningen arbete samt olika propositioner (energi, klimat, infrastruktur) är viktiga grundpelare.
  • Energi- och klimatperspektiv kombinerat med andra utvecklings- och planeringsperspektiv i RUFS 2050-arbetet.
  • Länsstyrelsens uppdrag att genomföra den statliga klimatpolitiken med bland annat genomförande av länets klimat- och energistrategi från 2013, landsbygdsprogram, länstransportplanen.
  • Kommunernas energi- och klimatarbete som ofta baseras på översiktsplaner, energi- och klimatstrategier, energiplaner.
  • Investeringsplaner inom energibranschen (fjärrvärmenäten, elnätets förnyelse, terminaler och distribution av bränslen, vindkraftsutbyggnad).
  • Transportsektorns olika omställningsinitiativ, men även processer kring kollektivtrafikutvecklingen (Regionalt trafikförsörjningsprogram för Stockholms län) och trafikinfrastruktur (nationella och regionala transportrelaterade planer och program).
  • Arlandakommunernas planerade ”klimatfärdplan” med Arlanda flygplats utveckling som central fråga.
  • Landstingets eget miljö- och klimatarbete inom ramen för gällande miljöprogram.
  • Andra initiativ som syftar till en omställning av samhället, till exempel olika nationella myndigheters arbete (i synnerhet Boverket, Energimyndigheten och Naturvårdsverket).