TRF
Regional utvecklingsplan
för Stockholmsregionen
Regional utvecklingsplan
för Stockholmsregionen

E-samhället

Stockholmsregionen har en god tillgänglighet till IT och en hög IT-mognad. Vissa delar av landsbygden och skärgården saknar dock utbyggt bredband och det råder inomregionala skillnader i användarkompetens. Tillgång till bredband är en förutsättning för att öka IT-användningen i samhället, för att kunna bo och driva företag i hela regionen och för att kunna ta till vara de möjligheter till ökad konkurrens- och innovationskraft som utvecklingen ger. Det är även viktigt för att regionens invånare ska kunna utöva sina medborgerliga rättigheter och skyldigheter.

Stora inomregionala skillnader

Det finns stora inomregionala skillnader. I länets landsbygdsområden erbjuds endast tre till fyra procent av invånarna och arbetsställena en snabb uppkoppling.  För landsbygden gäller många gånger speciella förhållanden som i flera avseenden avviker från regionens tätorter.

En majoritet av regionens befolkning har tillgång till internet i hemmet men fortfarande är det cirka sex procent som inte alls eller mycket sällan använder internet och riskerar att stå utanför. Skillnaderna i delaktighet och användarkompetens finns i första hand bland de äldre men även bland grupper som exempelvis de med funktionsvariationer, utlandsfödda kvinnor, invånare med låg utbildning och personer bosatta på landsbygden.

RUFS 2050

För att ta tillvara digitaliseringens möjligheter och möta dess utmaningar krävs framför allt följande:

  • Invånarperspektivet. Utveckla en väl utbyggd digital infrastruktur och användarkompetens som ger samtliga individer en hög tillgänglighet till de tjänster och produkter som erbjuds. Skolans och utbildningssektorns roll är central när det gäller att få med alla och ge invånarna i regionen en bra digital grundkompetens utifrån deras behov och förmågor. Skolan har också en viktig roll för att se till att regionen har ett kontinuerligt flöde av nyutbildade med spetskompetens i digital teknik.

  • Företagsperspektivet. Utveckla infrastrukturen och graden av mobil mognad och IT-användning bland invånarna. Det ger näringslivet en attraktiv plattform att utveckla och pröva nya tjänster och en god tillgång till kvalificerad kompetens. En utmaning är att se till att arbetsmarknaden på ett flexibelt sätt kan hantera att vissa arbeten försvinner, men att utvecklingen också skapar nya arbeten och arbetsformer.

  • Välfärdsperspektivet. De offentliga aktörerna i regionen ska ta ansvar för att den digitala utvecklingen sker utifrån tankar om robusthet och säkerhet, samt att regionen har en bra och välfungerande beredskap om och när det blir störningar i de stora digitala systemen (el, vatten, värme, kommunikationer med mera). De offentliga aktörerna ska utveckla digitala tjänster som bygger på regioninvånarnas behov och möjligheter.

  • Arbetsgivarperspektivet. Arbetsgivarna i regionen ska skapa förutsättningar för att tillämpa digital teknik i sina arbetsprocesser, för en hälsosam digital arbetsmiljö samt för att minska resor i arbetet.