TRF
Regional utvecklingsplan
för Stockholmsregionen
Regional utvecklingsplan
för Stockholmsregionen

Genomförande och uppföljning

För att nå visionen att bli Europas mest attraktiva storstadsregion och svara upp mot våra utmaningar krävs ett ökat fokus på de regionalt mest prioriterade frågorna. Därför föreslås åtta regionala prioriteringar som pekar ut de viktigaste områdena för samhandling samt vilka aktörer som behövs för genomförandet.

Många aktörer har avgörande roller för att regionens långsiktiga mål ska kunna uppnås. Landsting, kommuner och berörda myndigheter har direkt utpekade ansvarsområden medan andra kan bidra genom egna initiativ och åtgärder. Ingen enskild aktör har rådighet över alla de beslut och åtgärder som krävs; i många fall är det avgörande att aktörerna samverkar och söker helhetsperspektiv. Ett starkt gemensamt ansvarstagande är avgörande för regionens utveckling.

Den regionala utvecklingsplanen vägleder regionens samlade inriktning på flera sätt: genom mål och prioriteringar, principer för den rumsliga utvecklingen, en plankarta med förhållningssätt, samt regionala förhållningssätt till olika tematiska frågor. De olika förhållningssätten visar hur planen bör tillämpas i olika regionala och lokala processer, vid beslut i olika frågor och när styrdokument tas fram, exempelvis program och planer enligt plan- och bygglagen. De kan tillämpas i den löpande planeringen och utvecklingsarbetet.

Regionala prioriteringar

De utvalda regionala prioriteringarna har en särskild betydelse för genomförandet av planen. Syftet med de regionala prioriteringarna är att uppnå ett starkt gemensamt ansvarstagande och arbete kring det som är mest angeläget under planens giltighetstid 2018–2026. Prioriteringarna rör frågor där flera aktörer idag äger olika delar av betydelse för att nå regional effekt och där en befintlig samverkansprocess behöver stärkas ytterligare.

Under åren 2018–2026 ska regionens aktörer:

  1. öka bostadsbyggandet och skapa attraktiva livsmiljöer
  2. styra om mot ett transporteffektivt samhälle
  3. ta tillvara kompetensen och underlätta matchningen på arbetsmarknaden
  4. stärka förutsättningarna för alla barn och unga att gå vidare till studier och arbete
  5. stärka strategiska forskningsstråk och innovationsmiljöer
  6. stärka den internationella ställningen genom fler etableringar, besök och ökad export
  7. öka de eldrivna person- och varutransporterna
  8. utveckla klimat- och resurseffektiva attraktiva regionala stadskärnor.

Uppföljning och lärande

Uppföljningen av RUFS 2050 kommer att göras på flera olika sätt. De mätbara delmålen till 2030 med konkreta målnivåer är en central del av uppföljningen. De olika delmålen har olika tidsintervall för när nya data finns tillgängliga.

Utöver uppföljningen av delmålen kan det tillkomma andra indikatorer som syftar till att ge en bild av läget i regionen. Dessa bör väljas med utgångspunkt från de utmaningar som har identifierats för regionen.

Internationella jämförelser genomförs med utgångspunkt från de övergripande målen och med en uppsättning av europeiska jämförelseregioner. De indikatorer som har använts i uppföljningen av RUFS 2010 är i huvudsak aktuella även i fortsättningen.

Uppföljning är dock inte bara redovisning av statistik, utan framför allt analys. Vad betyder resultaten? Hur kan de förklaras? Hur analyserar olika aktörer utvecklingen? Och framför allt är det en del i organisationers styr- och ledningsprocess där verksamhet planeras, genomförs, utvärderas och leder till ständiga förbättringar.