TRF

Rumslig struktur

Den långsiktiga rumsliga inriktningen är central för den regionala utvecklings­planeringen. För Stockholmsregionen beskrivs inriktningen i både en över­gripande målbild och med sex principer för den rumsliga inriktningen. Plankartan med tillhörande förhållningssätt är en central del av planen och är vägledande för den efterföljande planeringen. Den redovisar hur regionplanen rumsligt ska genomföras till år 2050, genom att ange hur mark­ och vatten­områden ska användas och hur bebyggelse och byggnadsverk ska lokaliseras.

Långsiktighet är avgörande i den fysiska planeringen. Hur vägar, gator, spår, bostäder, arbetsplatser, verksamheter, tekniska anläggningar och grön- och vattenområden lokaliseras och omhändertas i nutid påverkar för lång tid framåt hur regionens invånare rör sig, var arbetsplatser lokaliseras, hur näringslivet utvecklas, vilka färdmedelsval som görs, samt även hur invånare mår, utvecklas och möts.

RUFS 2050:s rumsliga struktur består av tre delar som kompletterar varandra: den rumsliga inriktiningen, plankartan och dess förhållningssätt samt de funktionella strukturerna.

Den rumsliga inriktningen i RUFS 2050

Den rumsliga inriktningen i RUFS 2050 ska bidra till hållbar ekonomisk tillväxt och stärkt konkurrenskraft.

Stockholmsregionens rumsliga utveckling mot 2050 sammanfattas i sex rumsliga principer som uttrycker vad regionen behöver utgå ifrån i den rumsliga planeringen framåt. De är:

1. Stadsutveckling i de bästa kollektivtrafiklägena

2. Sammanlänkade regionala stadskärnor

3. Resurseffektiva system för människor och gods

4. Sammanhängande grönstruktur och robust vattenmiljö

5. Starka kopplingar mellan stad och land

6. Tillgängliga innovations-, företags- och beslutsfattarmiljöer

Plankartan och dess förhållningssätt

Plankartan uttrycker möjligheten att uppnå målen genom en regionalt avvägd, önskvärd användning av regionens mark och vatten. Lika viktig som plankartan är förhållningssätten som beskriver hur plankartan ska tolkas.

Plankartan utgår ifrån förväntad befolkningsutveckling, regionala mål och rumsliga principer, samt från analyser av effekter av tillkommande bostäder, arbetsplatser och transporter i regionens olika delar. Den bygger även på nationella och regionala planer och överenskommelser, samt på analys och samlad bedömning av aktuella kommunala översiktsplaner och andra planeringsunderlag av regional betydelse.

Plankartan är vägledande för kommunernas översiktsplanering men ger även riktlinjer för andra aktörer som ansvarar för lokalisering av bebyggelse, byggnadsverk och olika typer av anläggningar och infrastruktur av betydelse för regionen.

Plankartans förhållningssätt vägleder olika aktörer i hur de bör tolka, tillämpa och förhålla sig till plankartans redovisning i efterföljande beslut. Det kan exempelvis handla om vad en kommun bör tänka på i sin strategiska planering, översikts-planering och detaljplanering för att – utifrån ett regionalt perspektiv – använda utpekade lägen på bästa sätt. De olika förhållningssätten är även underlag för regionala och statliga myndigheters granskning av planer samt för framtagande av nya planer och program.

Utgångspunkter för förhållningssätten:

• Gränserna på plankartan är principiella och översiktliga. Förhållningssätten ger vägledning för avvägning mellan olika intressen i efterföljande beslut, till exempel i översikts- och detaljplaner, bygglov, beslut enligt miljöbalken och för att uppfylla miljökvalitets-normerna.

• Förhållningssätten uttrycker regionala prioriteringar som bör omsättas i mellankom-munal, kommunal och lokal skala vid exempelvis planering av ny bebyggelse, infrastruktur och parker. Hänsyn till befintliga förhållanden och lokala prioriteringar görs i efterföljande planläggning.

• En närmare avgränsning mot de riksintressen som är berörda kan behöva ske i efterföljande planering.

• Olika tidsperspektiv redovisas där det är relevant. Det långa tidsperspektivet innebär att olika markanvändningar ibland redovisas på samma yta, till exempel för Bromma flygplats, Bergs oljehamn/Bergs gård, samt Loudden.

• Transportsystemet redovisas på olika sätt beroende på om det är en beslutad åtgärd eller ett utpekat behov.

• Befintlig anläggning eller verksamhet som har en viktig regional funktion på längre sikt ligger fast i planen. Detsamma gäller om det finns potential att öka denna funktion.

• En potentiell anläggning, ett område eller en verksamhet anger ett framtida regionalt behov. Vissa av dessa lägen är redan fastlagda, andra inte.

Planens funktionella strukturer

Vissa ofunktioner eller geografiska områden kräver specifik hänsyn som inte ryms i inriktning eller i plankartan. Under samlingsnamnet "funktionella strukturer" ryms:

•   Bebyggelsestruktur 

•   Transportinfrastruktur 

•   Gods­ och logistikstruktur

•   Teknisk infrastruktur 

•   Grön­ och blåstruktur 

•   Landsbygdens och skärgårdens rumsliga struktur