TRF

Mål och genomförande

Stockholmsregionens vision är att vara Europas mest attraktiva storstads­region att leva, verka och bo i. Som ansvarstagande europeisk huvudstads­region bidrar Stockholmsregionen också till en hållbar utveckling globalt, som sätter människan i centrum, har ekologin som ram och ekonomin som medel och förutsättning. Målstrukturen i RUFS 2050 har flera tidshorisonter. Visionen är både långsiktig och tidlös och gäller både nu och bortom 2050.

De fyra regionala målen siktar mot 2050 medan delmålen ska vara uppnådda senast 2030. Delmålen syftar till att tydligt styra mot de långsik-tiga målen och har konkreta målnivåer för att underlätta uppföljning och visa på regionens ambition. Dessutom finns regionala prioriteringar som ska genomföras under RUFS 2050:s giltighetstid, det vill säga åtta år från att planen har vunnit laga kraft – vilket också är planens genomförandetid.

Tydligt hållbarhetsfokus

Under genomförandetiden är det viktigt att ha fokus på alla tidsperspektiv, och att följa såväl måluppfyllelse som genomförande för att se att regionen går i rätt riktning för att både nå delmål och uppfylla de långsiktiga målen. Arbetet med att genomföra de regionala prioriteringarna behöver hållas levande i samverkan mellan regionens aktörer.

Hela målstrukturen har ett tydligt hållbarhetsfokus och speglar regionens förhållningssätt till hållbar utveckling. Mål, delmål och regionala prioriteringar sätter regionens och omvärldens invånare i fokus, har ekologin och de planetära gränserna som ram och ser den ekonomiska utvecklingen som ett medel och förutsättning.

Ett stärkt genomförande i nio prioriteringar

För att hantera utmaningarna och nå målen behöver Stockholmsregionen en tätare regional samverkan, ett tydligt regionalt ledarskap och en gemensam syn på prioriteringar för regionen. Ett starkt gemensamt ansvarstagande är avgörande för regionens utveckling. Varje aktör behöver ta ansvar för sin del, men behöver också stödja de gemensamma processerna.

De regionala prioriteringarna har en särskild betydelse för genomförandet av planen. Prioriteringarna skapar handlingskraft kring det som är mest angeläget att arbeta med ur ett regionalt perspektiv under planens giltighetstid 2018–2026. De möjliggör en kraftsamling i det korta perspektivet för att nå regionens mål. Prioriteringarna rör frågor där flera olika aktörer äger rådighet över nödvändiga beslut och åtgärder. Eftersom ingen enskild aktör har rådighet över alla de beslut och åtgärder som krävs är framgångsfaktorn att aktörerna samverkar och söker helhetsperspektiv. Samverkan tar tid, bygger på tillit och relationer och måste vara resurseffektiv. Landsting, kommuner och berörda myndigheter har direkt utpekade ansvarsområden medan andra aktörer kan bidra genom egna initiativ och åtgärder.

De nio regionala prioriteringarna är:

1. Öka bostadsbyggandet och skapa attraktiva livsmiljöer

2. Styra mot ett transporteffektivt samhälle

3. Ta tillvara kompetensen och underlätta matchningen på arbetsmarknaden

4. Nå en jämlik och förbättrad folkhälsa och bidra till att sluta hälsogapet

5. Stärka förutsättningarna för alla barn och unga att gå vidare till studier och arbete

6. Stärka strategiska forskningsstråk och innovationsmiljöer

7. Stärka den internationella ställningen genom fler etableringar, besök och ökad internationell handel

8. Öka de eldrivna person- och varutransporterna

9. Utveckla klimat- och resurseffektiva attraktiva regionala stadskärnor