TRF
Regional utvecklingsplan
för Stockholmsregionen
Regional utvecklingsplan
för Stockholmsregionen

Förslag till klimatfärdplan 2050 för Stockholmsregionen

För att ställa om mot en region utan nettoutsläpp 2045 har Stockholms läns landstingsfullmäktige gett Tillväxt- och regionplaneförvaltningen i uppdrag att ta fram en regional klimatfärdplan. Förslaget är ute på remiss 27 juni–2 oktober.

Stockholmsregionen har sedan länge varit ett internationellt föredöme i sitt klimatarbete. Ett klimatneutralt samhälle är ett måste och en snabb omställning eftersträvas. För att nå målet netto noll växthusgasutsläpp senast 2045 krävs att länets aktörer koordinerar sina insatser. Den regionala klimatfärdplanen ska fungera som en vägledning.

Klimatfärdplanen är kopplad till RUFS 2050-processen och RUFS energi- och klimatmål. Den utgör ett fördjupande och kompletterande dokument som även fungerar självständigt som planeringsunderlag enligt plan- och bygglagen 7 kap 5 §.

Tillväxt- och regionplanenämnden har beslutat att klimatfärdplanen ska skickas på remiss under perioden 27 juni–2 oktober 2017. Målet är att landstingsfullmäktige ska fatta beslut under 2018.

Innehåll

Som en handlingsplan för länets samlade energi- och klimatarbete innehåller förslaget till klimatfärdplan följande:

  • En beskrivning om hur omställning till ett fossilfritt, klimatneutralt samhälle kan gå till.
  • Lämpliga utsläppsbanor för de direkta växthusgasutsläppen av olika sektorer i Stockholms län fram till 2050. Sektorerna är: byggd miljö och service, transporter och industri, jord- och skogsbruk samt regional energiproduktion och markanvändning.
  • Förslag till lämpliga verktyg och aktörer för att omsätta målen i handling från idag till 2030 och från 2030 till 2050.
  • Förslag till resurseffektiva och klimatsmarta rumsliga strukturer och viktiga förhållningssätt i länet när det gäller åtgärder i bebyggelse, tekniska försörjningssystem och infrastruktur.
  • Ett resonemang om länets indirekta utsläpp.
  • Förslag till uppföljning och utvärdering med bl.a. regelbundna kontrollstationer.

Arbetet måste förhålla sig till externa faktorer och parallella processer som till exempel den statliga politiken, beslut på EU-nivå, energi- och klimatperspektiv i RUFS 2050 samt kommunernas energi- och klimatarbete.

Organisation och samarbetspartner

Arbetet med klimatfärdplanen leds av Tillväxt- och regionplaneförvaltningens ledningsgrupp och länets Miljö- och samhällsbyggnadsråd. Projektledare är Michael Erman på Tillväxt- och regionplaneförvaltningen. I en regional arbetsgrupp finns också följande organisationer representerade: