TRF
Regional utvecklingsplan
för Stockholmsregionen
Regional utvecklingsplan
för Stockholmsregionen

Vägar och spår på lång sikt

Plankartan har ett tidsperspektiv på 20 år. De vägar och spår som föreslås i planen ska alltså byggas till år 2030. Ett mer långsiktigt perspektiv på regionens behov av spår och vägar ges nedan.

Befolkningen växer, och därför kommer efterfrågan på vägtransporter att fortsätta öka. En trolig fortsatt ökning av efterfrågan på vägtransporter måste mötas med skilda åtgärder. Ett exempel på sådana är ITS-åtgärder (Intelligenta transportsystem). De ökar effektiviteten i transportsystemet, utvecklar samverkan mellan transportslagen samt ger styrmedel som begränsar trafiken, framför allt i regionens centrala delar.

För att på sikt bevara en god tillgänglighet i regionen krävs även en fortsatt utbyggnad av vägkapaciteten. Efter 2030 bör den E4-länk byggas som ökar kapaciteten vid E4:s anslutning till Essingeleden och Norra länken. Beredskap bör finnas för att möta ökande tunga transporter i relationen Kapellskär–Arlanda/Rosersberg–E18/Bålsta. Det bör även finnas en beredskap för att ytterligare förstärka kapaciteten på infarterna och tvärlederna samt över Saltsjö-Mälarsnittet.

Spår efter 2030

På mycket lång sikt kommer det att behövas ytterligare spårkapacitet över Saltsjö-Mälarsnittet, framför allt i järnvägsnätet men sannolikt också i tunnelbanan.
I järnvägsnätet går det att öka spårkapaciteten genom att bygga Citybanans etapp två. Ett exempel på en kapacitetsåtgärd för att hantera trängsel i tunnelbanan är en ny bana från Liljeholmen via Fridhemsplan och Odenplan till befintlig tunnelbana vid Albano/Universitetet.

En kommande tunnelbaneutbyggnad från Kungsträdgården till Nacka Forum kan efter 2030 förlängas till Orminge. Roslagspilen bör förlängas från Arninge till Åkersberga. Med en ökad befolkning och ett ökat resande kan det bli aktuellt att bygga ut spår i de tunga busstråken. 

På sikt kan det bli aktuellt med en fortsatt utbyggnad av dubbelspår på Mälarbanan från Kallhäll till Kungsängen/Bålsta. Även kapacitetsförstärkningar på Ostkustbanan och på Grödingebanan kan på sikt bli aktuella. Med en nationell satsning på höghastighetståg följer krav på ökad kapacitet i Stockholmsregionen. På mycket lång sikt kan det även behövas ytterligare kapacitet över Saltsjö-Mälarsnittet. Då kan en utbyggnad via Älvsjö, till exempel via Telefonplan, Sundbyberg, Kista och Häggvik, vara ett av de alternativ som bör studeras.

Det behövs en beredskap för att kunna erbjuda spårkapacitet för ökande godstransporter på järnväg via Jordbro och Nynäshamn/Norvik. Förutom kapacitetsförstärkningar på Grödingebanan kan det behövas triangelspår vid Älvsjö. Detta för att möjliggöra direkta transporter utan att behöva vända tåg på Älvsjö godsbangård. Vid Södertälje kan det komma att behövas investeringar som bättre förbinder godsnoderna, Svealandsbanan och södra stambanan. På lång sikt finns det skäl att överväga utbyggnad av spårsystemet som separerar godstransporter från persontransporter.