Flerkärnig utveckling

Stadskärnorna måste få bättre tillgänglighet och tydligare kopplingar till järnvägsnät, regionalt vägnät och till tunnelbana och spårväg. De behöver också länkas samman i första hand genom spårtrafik. Dessutom behöver de goda förbindelser till den centrala regionkärnan och med varandra i tvärled. Vägnätet genom Yttre tvärleden med utbyggd Förbifart Stockholm och Södertörnsleden inklusive Masmolänken, binder samman sex av de åtta yttre stadskärnorna och förbättrar tillgängligheten mellan dessa med såväl bil som buss.

De regionala stadskärnorna föreslås bli knutpunkter för kollektiva tvärförbindelser och stombussar. De yttre stadskärnorna ligger, i flera fall, redan vid stationer för regionaltåg. De har därmed unika egenskaper genom sin tillgänglighet till en större del av regionen och östra Mellansverige.

Genom tvärförbindelser får de yttre kärnorna bättre lägesegenskaper än andra områden. På medellång sikt kopplar spårförbindelser i den norra regionhalvan samman kärnan Kista-Sollentuna-Häggvik med kärnorna Täby-Arninge respektive Barkarby-Jakobsberg.

I den södra regionhalvan ska en snabbspårväg och regionala stombussar på kort sikt koppla samman stadskärnorna i Flemingsberg och Skärholmen-Kungens kurva med det radiella spårsystemet.

Stombussnätet behöver utvecklas på bland annat tvärleder som Yttre tvärleden (Södertörnsleden, Norrortsleden och Förbifart Stockholm), som därigenom blir strukturerande och stödjer utvecklingen av de regionala stadskärnorna. Stombussnätet kan bidra till att minska trycket i spårtrafiken och komplettera denna i det finmaskiga vägnätet. Busslinjer med många resande kan på längre sikt bli spårförbindelser.

Stadskärnorna bör ha attraktiva gång- och cykelförbindelser. För att hela kärnan ska ha tillgång till övriga regionen behövs också en lokal trafik. I mindre kärnor kan den regionala kollektivtrafiken även fungera som ett lokalt nät inom kärnan. I vissa kärnor, bland annat Arlanda-Märsta och Södertälje, är avstånden mellan stationer och vissa verksamhetsområden stora. Här kan nya lokala transportsystem som spårtaxi prövas.

Bygg ut spårnätet och avlasta gatunätet i regioncentrum

Bygg ut spårnätet och avlasta gatunätet i regioncentrumBåde väg- och spårsystem i regioncentrum behöver förbättras och bli mer robusta. Kollektivtrafiken behöver få en förstärkt roll som huvudsystem för resor till, från och inom regioncentrum.

En utbyggnad av tunnelbanan till Nya Karolinska ger på kort sikt god tillgänglighet med kollektivtrafik till den nya stadsdelen vid Norra stations-området.

Vid Slussen behöver bussterminalen rustas upp på kort sikt. En ny tunnelbanegren till Nacka via Kungsträdgården ger ökad kapacitet i tunnelbanesystemet och minskar sårbarheten över Saltsjö-Mälarsnittet. Efter 2030 kan en ny tunnelbanelänk från Liljeholmen till Albano/Universitetet via Fridhemsplan och Odenplan avlasta Slussen ytterligare, samtidigt som den ökar kapaciteten mot nordost. Den kan även avlasta sträckorna kring Östermalmstorg.

En förlängning av inre Tvärbanan från Alvik mot Solna med en förgrening i Ulvsunda till Kista planeras på kort sikt. En Spårväg City skulle förbättra tillgängligheten i centrala Stockholm genom att Djurgårdslinjen förlängs mot Ropsten i öst och Hornsberg i väst.

I vägnätet behövs åtgärder på flera av de större infarterna mot centrum. På kort sikt kan man vidta trimningsåtgärder. Norra länken beräknas öppna runt 2015. Därmed binds den inre ringen runt Stockholm ihop med Essingeleden och Södra länken. På sikt bör ringen fullbordas genom Östlig förbindelse och E4-länken norr om centrum. I kombination med en utvecklad trängselskatt avlastas därmed det centrala gatunätet i Stockholm.

En breddning av väg 261, Ekerövägen är viktig för att förbättra trafiksäkerheten och öka kapaciteten mellan Ekerö centrum och Brommaplan. Åtgärden bör kopplas i tid till byggandet av Förbifart Stockholm.