TRF
Regional utvecklingsplan
för Stockholmsregionen
Regional utvecklingsplan
för Stockholmsregionen

Bättre tillgänglighet till flygplatser

En grundläggande förutsättning för att Stockholmsregionen ska kunna hysa ett internationellt konkurrenskraftigt näringsliv är att det är lätt och smidigt att ta sig hit från andra tillväxtregioner i världen, i första hand i Europa. Arlanda flygplats och Stockholms central är nationella kommunikationsnoder. Eftersom Sverige är så beroende av utrikeshandel är det även viktigt att näringslivets godstransporter lätt kan nå regionen.

Säkra Arlandas utveckling och förbättra tillgängligheten till flygplatsen

Arlandas kapacitet med nuvarande tre rullbanor väntas räcka till slutet av 2030-talet. För att kunna utnyttja denna kapacitet inom nuvarande utsläppstak i miljötillståndet för Arlandas trebanesystem krävs kraftigt förbättrade lösningar för kollektivtrafiken till och från flygplatsen för att begränsa utsläppen från marktrafiken.

Det måste bli lättare att ta sig till Arlanda med kollektivtrafik från stora delar av regionen och östra Mellansverige. Arlanda måste också integreras bättre i det regionala och nationella järnvägssystemet. En utbyggnad av Enköpingsbanan bör studeras. Måby trafikplats är viktig för effektiva godstransporter på landsväg via Arlanda.

Arlanda-Märsta ska utvecklas som regional stadskärna. Standarden för viktiga tvärförbindelser från nordväst- och nordostsektorerna mot Arlanda ökar på kort sikt, vilket förbättrar tillgängligheten till Arlanda. Arlandas kapacitet med nuvarande tre rullbanor väntas räcka till slutet av 2030-talet. Det bör finnas en beredskap för en fjärde rullbana, vilket bör räcka för överskådlig framtid. Plankartan redovisar markreservat som möjliggör en utbyggnad av en fjärde rullbana i två olika lägen. En fjärde rullbana ingår i riksintresset Arlanda. 

Utveckla ett nät av kompletterande flygplatser

Flygplatserna Bromma och Skavsta har särskild betydelse för persontrafiken i östra Mellansverige. Skavsta kan även ta emot stora fraktflygplan och är därmed ett viktigt komplement till Arlanda. Tillgängligheten till Bromma och Skavsta förbättras när tvärspårvägen förlängs mot Solna-Kista och Ostlänken mellan Stockholm och Norrköping-Linköping byggs ut.

Det råder stor brist på flygfältskapacitet för allmänflyget i länet sedan Tullinge och Barkarby flygfält lagts ner och allmänflygets tillgänglighet till Bromma flygplats har begränsats. Allmänflyget är en del av det samlade transportsystemet och förutsättningarna att fylla den funktionen måste upprätthållas. Det innebär att befintliga flygfält behöver utnyttjas effektivare men också att ytterligare flygplatskapacitet behöver tillskapas i länet. Ett läge för allmänflygplats bör reserveras såväl i den norra som i den södra länsdelen.

Utveckla förbindelserna i den Nordiska triangeln i TEN-nätet

Snabbare nationella tågförbindelser som alternativ till inrikesflyget kan bidra till att klimatmålen uppnås. En viktig förutsättning är att förbättra funktionen vid kapaciteten hos Stockholms central.

Höghastighetståg kräver investeringar i nya banor men frigör samtidigt kapacitet för regionaltåg och godstransporter på befintliga spår. På lång sikt bör höghastighetsbanor utvecklas inom nordiska triangeln mot Malmö-Köpenhamn, Göteborg och Oslo. Satsningar på höghastighetståg får dock inte ske på bekostnad av planerade investeringar i det befintliga spårsystemet.

Vägnätet inom nordiska triangeln Stockholm-Oslo-Köpenhamn, som ingår i EU:s transeuropeiska transportnät (TEN-T) och huvudsakligen sammanfaller med Europavägarna, är väl utbyggt med undantag för sträckan Örebro–Oslo. Vägstråket E18-Rosersberg-Arlanda-Kapellskär ingår till skillnad från övriga nordiska triangeln inte i TEN-T, men har betydelse för utrikes vägtransporter mot Finland och Estland. Trans-europeiska transportnätverk är prioriterade och stödberättigade transportlänkar med stor betydelse för Europa. Urval och klassning av TEN-T görs av EU efter inspel från respektive regering.

Nynäshamn är, liksom Kapellskär och Stockholms hamn, klassad som hamn av särskild betydelse inom TEN). Både Södertörnsleden/Väg 73 och Nynäsbanan bör klassas som TEN-T-länkar eftersom de sammanbinder hamnen med det övriga transeuropeiska transportnätet.

Utveckla passagerartrafiken via Stockholms Hamn

Värtahamnen och Stadsgården är nav för persontrafik med båt till stadsregioner i norra Östersjöområdet och för kryssningstrafiken. Utbyggnad av Horsstensleden är väsentlig för kortare och säkrare insegling till centrala hamnar i Stockholmsområdet. RoPax-konceptet (RoRo och Passengers), med kombinerad passagerar- och godstrafik, kommer även i framtiden att ha stor betydelse för regionens internationella tillgänglighet. Ro-Ro-fartyg (roll on, roll off) är konstruerade för att lasten lätt ska kunna köras ombord och i land. RoPax-konceptet kombinerar RoRo-fartygets lastkapacitet med passagerarfärjornas komfort.