Hushållning med mark- och vattenresurser

Den storstadsnära landsbygden har särskilda förutsättningar jämfört med övrig landsbygd i Sverige och är mycket viktig för regionen. Den väntade befolkningstillväxten innebär att belastningen på mark- och vattenresurser kommer att öka. Den ökande befolkningen behöver också mer utrymme för rekreation. Därtill kommer de förändrade markanspråk som klimatförändringen väntas medföra.

Marken utanför stadsbygden har en mångfacetterad karaktär och användning: jord- och skogsbruk, rekreationsområden, vattentäkter och inte minst en stor utspridd befolkning. Det är många som vill bo på landsbygden i hela östra Mellan-sverige, särskilt i kustområdet och längs Mälarens stränder. För att värna kulturlandskapet och stränderna och för att göra det möjligt att effektivt utnyttja kollektivtrafik, teknisk försörjning och annan infrastruktur, bör ny bebyggelse anknyta till befintlig bebyggelse och tätorter.

Klimatförändringen får konsekvenser för bland annat dricksvattenförsörjning och energiproduktion. Odlingsbetingelserna inom jord- och skogsbruket kan väntas bli bättre och de areella näringarnas betydelse öka. Den tekniska infrastrukturen och transportsystemet kan dock bli mer sårbara av ändrade klimatförhållanden.

En långsiktigt klok användning av storregionens mark- och vattenresurser förutsätter därmed en försiktig hållning till exploatering. Aktörerna i de storregionala samarbetena kan med fördel diskutera ett gemensamt förhållningssätt till hushållning med markresurserna utanför tätorterna.