TRF
Regional utvecklingsplan
för Stockholmsregionen
Regional utvecklingsplan
för Stockholmsregionen

Grön- och blåstruktur

Grön kil

De gröna kilarna utgör en sammanhängande struktur av områden med höga rekreations-, natur- och kulturmiljövärden. De bildar en väv av grönska och vatten i anslutning till bebyggelsestrukturen och ger god tillgång till tätortsnära natur. De gröna kilarna knyter samman gröna värdekärnor.

Förhållningssätt
Varje grön kil bör hållas samman och dess funktioner och kvaliteter bör behållas och förbättras. Kommunerna bör förvalta och utveckla de gröna kilarna i samverkan. En kil bör ha en minsta bredd på omkring 500 meter. Lokalisering av ny bebyggelse, anläggningar och verksamheter bör undvikas i kilen. Tillgängligheten till kilarna bör öka. Särskilda kvaliteter som bör uppmärksammas är tysta områden, vattenområden och stränder. Områden som knyter samman gröna kilar med lokal grönstruktur bör stärkas. Etablering av störande verksamheter i en grön kil bör konsekvensbedömas utifrån hela kilens värde och funktion.

Grön värdekärna

De gröna värdekärnorna ingår i de gröna kilarna och innehåller de allra högsta rekreations- natur- och kulturmiljövärdena. De har ett stort utbud av upplevelse- och kulturmiljövärden samt en stor biologisk mångfald och variationsrikedom, som ger förutsättningar för fortplantning och spridning av djur och växter.

Förhållningssätt
Ny bebyggelse samt nya anläggningar och verksamheter som påverkar en grön värdekärna ska undvikas. Tillgängligheten till värdekärnorna bör säkras och förbättras där det behövs. Tillgången till stränder, vattenområden och tysta områden är särskilt betydelsefull. Vid etablering av störande verksamheter bör en buffertzon mot gröna värdekärnor anges. En grön värdekärna bör vara minst några kvadratkilometer stor, men den kan vara mindre i länets centrala delar.

Grönt svagt samband

De gröna sambanden är smala partier i de sammanhängande gröna kilarna. Dessa partier är avgörande för att binda samman de gröna kilarna och värdekärnorna i syfte att säkra rekreationsstråk, skapa tillgång till större strövområden och upprätthålla ekologiska spridningssamband. Om sambanden byggs bort bryts kilen upp i separata delar.

Förhållningssätt
De gröna sambandens funktioner bör stärkas och säkerställas. Förbättringsåtgärder bör anpassas till olika delstrukturers (grönstruktur, bebyggelsestruktur, transportsystem) förutsättningar och syften i ett helhetsperspektiv. På plankartan redovisas endast de mest prioriterade sambanden ur regionalt perspektiv. Andra viktiga samband redovisas på karta 23 Tillgänglighet till gröna kilar, tysta områden och vatten.

Stora samlade rekreations-, natur- och kulturmiljövärden

Vissa avgränsade landskapsavsnitt har höga sammanfallande värden ur rekreations-, naturvårds-, och kulturmiljöperspektiv. De fungerar som utflyktsområden, beskriver historiska skeenden samt rymmer områden med hög biologisk mångfald. Områdena innefattar även sjöar som har höga skyddsvärden ur natursynpunkt.

Förhållningssätt
Områdena bör hållas samman och skyddas mot fragmentering. Ny bebyggelse, anläggningar och verksamheter som påverkar områdenas värde och funktion bör undvikas.

Vattenskyddsområden

Sjöar och sammanhängande grusåsar med god grundvattentillgång är viktiga regionala resurser av stor betydelse för regionens vattenförsörjning. Plankartan redovisar sjöar som är prioriterade för skydd som vattentäkter (befintliga och planerade).

Förhållningssätt
Yt- och grundvattentäkter med omgivande markområden skyddas mot påverkan och utsläpp, exempelvis från dagvatten och otillräcklig avloppsrening. Befintliga och potentiella vattentäkter bör få starkare skydd. Ett restriktivt förhållningssätt till exploatering bör tillämpas i de fall det behövs för att vattenkvaliteten ska gå att säkerställa. Kommunerna bör samarbeta kring planering och förvaltning inom avrinningsområdena.