TRF
Regional utvecklingsplan
för Stockholmsregionen
Regional utvecklingsplan
för Stockholmsregionen

Hur miljöbedömningen har genomförts

Arbetet med RUFS 2010 och miljöbedömningen av dess mål, principer och åtaganden har bedrivits sedan våren 2007, då den startade parallellt med planens programskede. I miljöbedömningsarbetet har därefter olika inspel gjorts under planeringsprocessens gång och bedömningar steg för steg integrerats allt mer med utarbetandet av planförslaget. Dels har planalternativ konstruerats i tre transparenta steg, där återkoppling gjorts till bedömningen av alternativens miljöpåverkan. Dels har en iterativ process bedrivits i formuleringen av program, mål och åtaganden, där förändringar härrör såväl från miljöbedömningen som från planeringsprocessens egna miljöambitioner. 

Till grund för det nu aktuella utställningsförslaget och miljökonsekvensbeskrivningen ligger alla de val som gjorts under processens gång. De mest avgörande valen är:

  • Miljöbedömningens omfattning och avgränsning.
  • Formuleringen av bedömningsgrunder.
  • Design av strukturalternativen Tät och Fördelad (samt tillhörande åtaganden).
  • Konstruktionen av utställningsförslag och nollalternativ.

Miljöbedömningen avgränsades i tid, rum och sak genom beslut av Länsstyrelsen respektive Regionplane- och trafiknämnden i december 2007: Nio fokusområden, tidsperspektiv fram till 2030 och Stockholms län som geografiskt fokus. Till grund för dessa val låg ett samrådsförfarande med regionens intressenter.

Valet av bedömningsgrunder för integrationen av miljöaspekter i RUFS 2010 är en vidareutveckling av relevanta nationella och regionala miljökvalitetsmål samt folkhälsomål. Även grunderna för bedömning av planens miljöeffekter utgår från dessa mål. Bedömningsgrunderna har valts utifrån de påverkansfaktorer och aspekter som är specifika för RUFS 2010 samt deras angelägenhetsgrad. Bedömningsgrunderna täcker därmed in sambanden mellan miljöaspekter, fysisk struktur och åtaganden i RUFS 2010 och inriktas på de strategiska vägvalen för dessa. Med undantag för målet om ”God bebyggd miljö” bedöms det inte vara möjligt att utgå från miljökvalitetsmålen direkt. I såväl samråds-MKB:n som utställnings-MKB:n tillämpas de valda bedömningsgrunderna och därmed tas utgångspunkt även i miljökvalitets- och folk­hälsomålen.

Två alternativ för bebyggelsestrukturen i länet presenterades i samrådsförslaget RUFS 2010 och visade på olika möjligheter att tillgodose planens mål och syften, bland annat vad gäller effekterna för transporter och grönstruktur. Båda alternativen var bättre ur miljösynpunkt än alternativ som hade valts bort tidigare i den processen. Både från miljösynpunkt och av andra skäl visade sig alternativet Tät vara lämpligast att utveckla vidare som planens huvudförslag. Alternativ Tät bedömdes vara bättre i fråga om bland annat regionens klimatpåverkan och klimatanpassning, folkhälsan (trafiksäkerhet och vattenkvalitet) och skyddet av regional grönstruktur. Alternativ Fördelad bedömdes ha mindre miljöpåverkan i fråga om bland annat buller från trafiken, men var sammantaget sämre från miljösynpunkt, utifrån de valda fokusområdena och bedömningsgrunderna. Alternativ Fördelad var även sämre på att uppnå övriga mål och syften i RUFS 2010, bland annat en resurseffektiv markanvändning.

Utställningsförslaget är en vidareutveckling av alternativ Tät och jämförs i miljöbedömningen med ett nollalternativ som visar miljöpåverkan av länets allmänna tillväxt och samhällsutveckling, om planens förslag inte genomförs. I utställningsförslaget prioriteras tillgänglighet till kollektivtrafiksystemet och stöd för flerkärnighet än mer vid lokaliseringen av bostäder och lokaler. Fler satsningar föreslås på utbyggd och förbättrad kollektivtrafik. Samtidigt påtalas behov av styrmedel och incitament för att öka vägkapacitet och framkomlighet, samtidigt som biltrafiken hålls tillbaka så att bland annat klimatmålen nås.