TRF
Regional utvecklingsplan
för Stockholmsregionen
Regional utvecklingsplan
för Stockholmsregionen

Bedömningsgrunder för åtaganden och fysisk struktur

De bedömningsgrunder som används för miljöbedömningen har valts så att man kan identifiera och värdera planens betydande miljöpåverkan och bestämma vilka miljöaspekter som bör integreras i planen.

Det finns ett mycket komplext samspel mellan planens olika delar och styrande faktorer. Geografiska utpekanden, policies, strategier med mera samverkar till en helhet som inte går att utläsa av de olika enskildheterna. Miljöbedömningen baseras därför på två typer av bedömningsgrunder, dels övergripande, dels specifika, som täcker in både sambanden mellan olika miljöaspekter och planens samlade omgivningspåverkan.

De nationella miljökvalitetsmålen och folkhälsomålen har varit viktiga utgångspunkter för de bedömningsgrunder som använts i miljöbedömningen. De övergripande bedömningsgrunder som använts är:

  • Länets utbud av bostäder, arbetsplatser, service och kultur kan nås med resurssnåla och miljöanpassade transporter med ett minimum av transportarbete. (Utvecklad från delmål 1 för God bebyggd miljö .)
  • Det för länet karakteristiska kulturarvet och regionens övriga kulturhistoriska och estetiska värden bevaras och utvecklas. (Delmål 1 för God bebyggd miljö.)
  • De tätortsnära grön- och vattenområdena bevaras, vårdas och utvecklas för både natur-, kulturmiljö- och friluftsändamål. (Delmål 1 för God bebyggd miljö.)
  • Den biologiska mångfalden i länet vidmakthålls och livsmiljöer för populationer av arter av vilda djur och växter bevaras eller återskapas i länet. (Miljökvalitetsmålet Ett rikt växt- och djurliv.)
  • Länets vatten, inlandsytvatten, vatten i övergångszon, kustvatten och grund­vatten, uppnår en god status för såväl ytvatten som grundvatten. (EG:s ramdirektiv för vatten.)
  • Energianvändningen inom länet effektiviseras och minskas. (Delmål 1 för God bebyggd miljö.)
  • Förnybara energiresurser tas till vara och utbyggnad av produktionsanläggningar för fjärrvärme, solenergi, biobränsle och vindkraft främjas. (Delmål 1 för God bebyggd miljö.)
  • Omsättningen av giftiga ämnen och ändliga materialresurser minskar och linjära materialflöden sluts i kretslopp. (Miljöbalken 1 kapitlet, 1 paragrafen punkt 5, samt delmål 3 för Giftfri miljö, Utfasning av farliga ämnen, och delmål 1 för God bebyggd miljö.)
  • Länets samlade utsläpp av klimatgaser (växthusgaser) reduceras successivt, bestående och i den omfattning som krävs, för att uppnå gällande miljömål och nationella åtaganden. (Planeringsmål i testversion av RUFS 2010 inom strategin Säkra värden för framtida behov.)
  • Regionens utomhusmiljö är hälsosam, säker och stimulerande. (Målområde 5 och 9 för det nationella målet för folkhälsoarbetet.).
  • Regionen är väl rustad för att klara klimatförändringarnas följdverkningar på länets miljövärden och människors hälsa. (Målområde 5 och 9 för det nationella målet för folkhälsoarbetet.)
  • Goda möjligheter skapas för en funktionsintegrerad stadsbygd där bostäder, arbeten, service och kultur samlokaliseras. (Delmål 1 för God bebyggd miljö.)

De övergripande bedömningsgrunderna används i första hand för att bedöma om planen integrerar miljöaspekter i tillräcklig omfattning. Bedömningsgrunderna har påtagliga likheter med de planeringsmål som formulerats för planarbetet i syfte att styra och ge vägledning mot den gemensamma visionen för Stockholmsregionen.

Dessutom utarbetades ett antal specifika bedömningsgrunder för vart och ett av miljökonsekvensbeskrivningens nio fokusområden i samrådsskedet för planen. Med hjälp av dem kan man identifiera och bedöma de miljöeffekter som planen kan förväntas få. Drygt ett trettiotal specifika bedömningsgrunder listades utifrån påverkansfaktorer och aspekter som är specifika för RUFS 2010. En lista över väsentliga utvärderingsfrågor och önskvärda indikatorer togs fram. De viktigaste av dem har förts vidare i denna miljökonsekvensbeskrivning.

Planen innehåller cirka 60 olika åtaganden för att nå målen. De mest relevanta åtagandena har ingått i miljöbedömningen. Det gäller både sådana som antas kunna ge betydande negativ miljöpåverkan och sådana som kan ge positiv miljöpåverkan.