TRF
Regional utvecklingsplan
för Stockholmsregionen
Regional utvecklingsplan
för Stockholmsregionen

Miljökonsekvensbeskrivningens innehåll och fokusering

Den betydande miljöpåverkan som genomförandet av planen kan antas medföra ska identifieras, beskrivas och bedömas i en miljökonsekvensbeskrivning. Rimliga alternativ med hänsyn till planens syfte och geografiska räckvidd ska också identifieras, beskrivas och bedömas (kapitel 2, Studerade alternativ). Miljökonsekvensbeskrivningen ska bland annat innehålla ett nollalternativ, det vill säga en beskrivning av miljöförhållandena och utvecklingen för miljön om planen inte genomförs (kapitel 3–5).

Miljökonsekvensbeskrivningen ska enligt miljöbalken innehålla en beskrivning av den betydande miljöpåverkan som kan antas uppkomma med avseende på:

  • biologisk mångfald
  • befolkning
  • människors hälsa
  • djurliv
  • växtliv
  • mark
  • vatten
  • luft
  • klimatfaktorer
  • materiella tillgångar
  • landskap
  • bebyggelse
  • forn- och kulturlämningar och annat kulturarv
  • det inbördes förhållandet mellan dessa miljöaspekter (miljöbalken 6 kapitlet, 12 paragrafen).

Både primära och sekundära miljöeffekter bör inbegripas, likaså effekter som är kumulativa, samverkande, permanenta och tillfälliga. Såväl effekter på kort, medellång och lång sikt bör inbegripas, liksom positiva och negativa effekter (bilaga 1, Direktiv 2001/42/EG). 

I arbetet med miljökvalitetsmålen i Stockholms län har Länsstyrelsen prioriterat åtgärder inom följande mål (Miljömål för Stockholms län 2006):

  • Begränsad klimatpåverkan
  • Frisk luft
  • Ingen övergödning
  • Hav i balans, levande kust och skärgård
  • God bebyggd miljö.

Prioriteringen motiveras av svag måluppfyllelse, rådighet över påverkan samt de särskilda förutsättningarna i storstadsregionen. Prognoser visar att det behövs ytterligare åtgärder inom alla områden om de nationella miljökvalitetsmålen ska kunna nås i länet. Undantaget är målet Bara naturlig försurning. Många mål bedöms bli mycket svåra att nå trots ytterligare åtgärder: Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Giftfri miljö, Säker strålmiljö, Ingen övergödning, Hav i balans, levande kust och skärgård, Levande skogar, God bebyggd miljö och Ett rikt växt- och djurliv.

I följande tabell beskrivs hur de berörda miljökvalitetsmålen hänger samman med de fokusområden för miljöbedömningen av RUFS 2010 som Länsstyrelsen och Region­planenämnden beslutat om.

 

Se tabell: Samband mellan miljökvalitetsmål, fokusområden och kapitel i miljökonsekvensbeskrivningen för RUFS 2010. (Öppnas i nytt fönster, förstora fönstret för bättre kvalitet)

För att göra miljökonsekvensbeskrivningen mer lättläst och tydlig har de nio fokusområdena grupperats efter sina gemensamma egenskaper i planen.  Då har även sambanden mellan fokusområdena blivit tydligare.

Miljökonsekvensbeskrivningen har även gjorts mer strategisk genom att de viktigaste frågorna synliggjorts, det vill säga sådana där planens förslag kan medföra betydande miljöpåverkan. Fokusområdena Regionens klimatpåverkan och Transportsystemets omgivningspåverkan har lyfts fram. Den fysiska strukturens roll och åtaganden för att förebygga, hindra eller motverka betydande negativ miljöpåverkan, behandlas mer utförligt för de områdena än för övriga fokusområden. De två områdenas kopplingar till fokusområdena Energiförsörjning och energianvändning samt Befolkningens miljörelaterade hälsa är starka. Dessa fyra fokusområden behandlas därför samlat i ett särskilt avsnitt i kapitel 3, Miljöpåverkan av energi- och trafik­system med hänsyn till klimat och hälsa.

Övriga fokusområden kommenteras i kapitel 4 och 5, men i flera fall är planförslagets detaljeringsgrad för låg för att man ska kunna göra en relevant bedömning. De kan bedömas bättre i samband med prövningen av andra planer och program eller i tillståndsprövningen av verksamheter eller åtgärder. Då är både bedömningsmetoden och detaljkunskapen om de lokala förutsättningarna bättre.