TRF
Regional utvecklingsplan
för Stockholmsregionen
Regional utvecklingsplan
för Stockholmsregionen

5.4 Fortsatt miljöarbete

För att uppnå målen i planen föreslås i planförslaget bland annat en permanent samverkan mellan kommuner och andra aktörer. Planen fastslår att kommunerna har en central roll i arbetet, men även andra aktörer har stor betydelse.

Planen anger att de gröna kilarna ska bevaras, utvecklas och göras tillgängliga för invånarna. Det kräver ett aktivt förhållningssätt och en medveten integrering av bebyggelse- och grönstruktur på både lokal och regional nivå. För den regionala och lokala grönstrukturen finns i dag ny kunskap, men även vissa brister i underlag och beräkningar för att kunna bedöma hur platsbundna förutsättningar och kvaliteter i grönstrukturen kan tas till vara. Det gäller exempelvis hur lokala trender, utmaningar och problem kan hanteras och vad som behöver åstadkommas för varje enskild kil, för att den i ett långsiktigt perspektiv ska upprätthålla sina värden och funktioner.

I utvärderingar av de rumsliga strukturer som föreslås i planen har man räknat på hur många människor som bor inom 1 000 respektive 2 500 meters avstånd från en grön kil. Dessa siffror ger dock bara en översiktlig bild av läget och fångar varken kvalitetsaspekter eller den upplevda tillgängligheten till naturen.

I planens åtaganden sägs bland annat att områden för rekreation, friluftsliv och kultur behöver identifieras och utvecklas och att anläggningar för friluftsliv, sport och idrott, vandrings- och cykelleder samt fritidsbebyggelse behöver anpassas till områdenas upplevelsevärden.

Det konstateras i planen att det för kust- och skärgårdsområdet behövs bättre underlag och samverkansprocesser för att säkra en utveckling som långsiktigt förbättrar miljösituationen, såväl på land som i den marina miljön.

Planens åtagande om att säkra värden i mark- och vattenlandskapet betonar be­hovet av att ta ett samlat grepp även på landsbygdens utveckling, där ekonomi, miljöfaktorer och ett flertal andra perspektiv hanteras samtidigt. Det sker snabba förändringar inom till exempel energisektorn (vindkraft, biobränsle osv.) och intresset för att bygga nya hus ökar. Därför är det osäkert vilka nya markanspråk som kan förväntas i framtiden och som kan påverka landskapets värden. Framförhållningen bör därför bli bättre för att möta olika krav och ta vara på potentialen i det storstadsnära landskapet.

Speciellt när det gäller energi- och kretsloppsrelaterade frågor bör ett systemperspektiv upprätthållas, vilket kan kräva att man tar fram ny kunskap som är speciellt relaterad till regionens förutsättningar och behov.