För att webbplatsen ska fungera så bra som möjligt använder vi oss av cookies. Cookies ger oss information om hur webbplatsen används, möjlighet att mäta trafik samt underlag för att optimera innehållet. På så sätt kan vi förbättra upplevelsen för dig som besökare på webbplatsen.
Läs mer om cookies härI planförslaget lyfts den traditionella täta kvartersstaden fram som ett stort värde och en utgångspunkt för regionens bebyggelseinriktning, främst i den centrala regionkärnan och de yttre stadskärnorna.
Planförslaget avser att skapa dels tätare stadsstrukturer jämfört med nollalternativet, dels större regionala stadskärnor. I planen anges att kommunerna behöver planera för att möjliggöra det bostadstillskott som anges enligt scenario Låg och ha beredskap för det bostadstillskott som krävs enligt scenario Hög till år 2030. Planen skapar förutsättningar för en övergripande planering med täta funktionsintegrerade stadskärnor, genom att den pekar ut de regionala stadskärnorna.
I planförslaget anges olika områden där det behövs åtgärder, till exempel att regionala besöksmål och fritidsanläggningar behöver utvecklas och att kulturmiljöernas historiska betydelse bör beskrivas som utgångspunkt för en utvecklad skötsel och vård. Vidare förespråkas ett helhetsgrepp på landsbygdens utveckling, där landsbygden bör ses som en integrerad del av stadsregionen.
Det finns en risk att trycket på kulturhistoriskt intressanta områden ökar om de blir mer tillgängliga och välkända, vilket skulle kunna resultera i fysisk förslitning och oönskad kommersialisering. Åtagandet att utveckla Stockholmsregionen som besöksdestination styr bland annat i denna riktning. Ytterligare aspekter som kan komma att verka i samma riktning är främst knutna till behovet av mark för tillkommande bebyggelse. Genom planens förslag om nytt underlag rörande kulturmiljöer på regional och lokal nivå, kan sådana motstående intressen hanteras i ett regionalt perspektiv.
Planen innehåller ett stort antal åtaganden som behandlar regionens olika strukturer, och många av dem har positiv miljöpåverkan för regionen. Hur stadsbygden ska kunna miljöeffektiviseras bör föras vidare i miljökonsekvensbeskrivningen till efterföljande planer och program för byggande, försörjningssystem och kollektivtrafik.
Ny infrastruktur riskerar att ge nya intrång i stadsmiljön. Med dagens regelmässiga hänsynstagande, med exempelvis tunnellösningar vid anläggning av ny infrastruktur, kan dock betydligt mindre ingrepp förväntas än av de spårområden, stadsmotorvägar med mera som finns i dag.