4.4 Fortsatt miljöarbete

Det förhållningssätt och de åtaganden som föreslås i utställningsversionen av RUFS 2010 bör i hög grad kunna bidra till att dämpa den miljöpåverkan på vattenmiljöer och vattenresurser som bland annat klimatförändringarna kan innebära.

I detta sammanhang är det arbete som länsstyrelserna och Vattenmyndigheterna driver inom ramen för EG:s vattendirektiv viktigt, liksom att det regionala samarbete som tidigare etablerats inom VA-området kan fortsätta. Vattenmyndigheternas förvaltningsplan, åtgärdsprogram och förslag till miljökvalitetsnormer remitteras under sommaren 2009. Utgångspunkten i planförslaget är att de olika aktörerna behöver samordna sitt arbete.

Målet för Vattenmyndigheterna är att uppnå god ekologisk status i sjöar och vattendrag, vilket i stor utsträckning är samstämmigt med de mål för användningen av mark och vatten som föreslås i RUFS 2010. Vattenmyndigheterna har förlängt tidsfristen till år 2021 för att uppnå Vattendirektivets mål och det kan finnas anledning att klarlägga om Vattenmyndigheternas förslag till åtgärder respektive åtagandena i RUFS är samstämmiga sinsemellan och kompletterar varandra.

Samtliga aktörer som fattar beslut om framför allt långsiktiga investeringar måste se över sitt förhållningssätt och sin eventuella planering för att minska de risker som är förknippade med klimatförändringarna. Det är en förutsättning för ett fortsatt regionalt arbete för att möta klimatförändringarnas risker för regionens vattenmiljöer och vattentillgångar. Framför allt gäller det kommuner och trafikhuvudmän. Detta är angeläget för att åtagandena i RUFS 2010 ska kunna genomföras. Det är också angeläget att miljöbedömningen av effekterna på regionens vattenmiljöer och vattenresurser fördjupas och konkretiseras i efterföljande planer och program.

I planförslagets åtaganden sägs bland annat att det behövs fortsatt regional samverkan för att skapa en bredare medvetenhet om vattenförsörjningens villkor och för att ge stöd åt regionens aktörer att tillsammans planera åtgärder för att uppnå god ekologisk status i sjöar, vattendrag och kustvatten.

Vidare föreslås att de olika sektorernas risker, sårbarhet och anpassningspotential samt beredskap ska kartläggas och krisberedskap och reservsystem etableras. Planeringen bör genomföras med högre säkerhetsmarginal än hittills, och vid planering av bebyggelse ska man ta hänsyn till översvämningsrisker och förhöjd havsnivå. Vidare konstateras att hänsyn till effekter av klimatförändringar måste integreras i beslutsfattandet i både privat och offentlig sektor och att kommunerna har ett särskilt ansvar för att inte ytterligare risker byggs in i samhället.

Den fysiska planeringen kommer att bli ett viktigt medel för att begränsa klimatförändringarnas verkningar. Om den fysiska strukturen inte anpassas kan det få betydande negativa effekter, medan en framsynt planering kan ge stora vinster för såväl ekonomi som miljö.