TRF
Regional utvecklingsplan
för Stockholmsregionen
Regional utvecklingsplan
för Stockholmsregionen

4.1 Nuläge

Regionens vattenmiljöer och tillgångar

Storstadsmänniskans närhet till vatten och stränder är kännetecknande för Stockholmsregionen och i många avseenden en unik tillgång. Stockholms län har generellt sett god tillgång till vatten; cirka 12 procent av regionens yta är blå (sjöar, vattendrag och våtmarker). Den småbrutna berggrunden i sprickdalslandskapet och den rika tillgången på sjöar, vattendrag och våtmarker skapar också goda förutsättningar för ett rikt växt- och djurliv. 

Övergödning av sjöar och vattendrag är ett prioriterat område för åtgärder i länet. Stockholms skärgård är landets mest övergödda kustområde, och runt 70 procent av länets sjöar, inklusive Mälaren, bedöms vara övergödda. Regionen ligger längst ned i Mälarens avrinningsområde och vattenkvaliteten påverkas av allt som sker uppströms. Även nedfall av luftburna kväveföreningar bidrar till övergödningen. Ett växande problem i regionen är ett ökat permanentboende i fritidshus som saknar bra vatten- och avloppslösning.

Utsläpp från regionen påverkar både Mälaren och Östersjön. Den senare är kraftigt påverkad av decenniers utsläpp av näringsämnen och gifter. Stora mängder har tillförts från de kringliggande länderna. Övergödningen orsakar problem i kustvatten och leder till omfattande algblomningar i öppna havet.

Mälaren är viktig att värna av olika skäl. Ett skäl är att den har en central roll för dricksvattenförsörjningen. Cirka 1,6 miljoner människor (motsvarande 90 procent av befolkningen i Stockholmsregionen) får sitt vatten från tre vattenverk i östra Mälaren. Ett annat skäl är att den är viktig för människors möjligheter för rekreation och naturupplevelser, och den anges i sin helhet som ett riksintresse för turism och friluftsliv i miljöbalken 4 kapitlet.

Nästan hälften av Mälarens stränder inom länet är påverkade av bebyggelserelaterad exploatering.

Länets grundvattentillgångar, framför allt i grusåsarna, håller vanligtvis mycket god vattenkvalitet och är också viktiga att värna. Överuttag av grundvatten är ett problem i skärgården och i regionens kustzon, vilket kan medföra att saltvatten tränger in i vattentäkterna och gör vattnet otjänligt som dricksvatten.

De vattenmiljöer som är särskilt värdefulla i länet har endast delvis ett fungerande skydd. Av länets cirka 240 naturreservat har 10 avsatts för att skydda höga naturvärden i sötvatten. Hittills har ett marint reservat inrättats och några till planeras.

Ett intensivt fiske har bedrivits i Östersjön under lång tid. Detta har fått till följd att Östersjöns ekologiska balans är rubbad och att flera fiskarter som tidigare var vanliga nu är utrotningshotade. Områden med grunda bottnar, som är viktiga reproduktionslokaler för fisk, utsätts för olika typer av påverkan, ofta muddring och utfyllnad.

Klimatförändringarnas miljörisker

Enligt FN:s vetenskapliga panel i klimatfrågan (IPCC) har den globala medeltemperaturen ökat med i genomsnitt 0,74 °C de senaste 100 åren. Av de tolv senaste åren har elva varit de varmaste sedan 1850. Koldioxidhalten i atmosfären har ökat med drygt 35 procent sedan mitten av 1800-talet. Samtidigt har också halterna av andra växthusgaser som metan och dikväveoxid ökat, liksom halten av partiklar.

Under de senaste 40 åren har världshavens nivå höjts med cirka åtta centimeter. Detta kan förklaras med dels vattnets expansion vid uppvärmning, dels avsmältningen av glaciärer. Under de senaste tio åren har nivåhöjningen accelererat och ökat dubbelt så snabbt som under de senaste fyrtio åren. Extrema väderhändelser tycks också ha blivit vanligare. Exempelvis har antalet intensiva tropiska cykloner ökat de senaste 35 åren. IPCC konstaterar att fortsatta utsläpp av koldioxid under det kommande århundradet kommer att stanna kvar i atmosfären i mer än tusen år och bidra till en fortsatt uppvärmning och höjning av havsytans nivå.

Dessa globala förändringar innebär för Stockholms län att nederbörden kommer att öka under höst, vinter och vår. Sommartid blir klimatet däremot varmare och torrare. Detta kommer att leda till dels perioder med höga flöden och vattennivåer, dels perioder med långvarig torka. Kraftig nederbörd och ökade flöden i vattendrag, liksom höjda och varierande grundvattennivåer, ökar risken för ras och skred.

Extrema vädersituationer som återkommer ofta kan skada viktiga samhällsfunktioner, värdefulla naturmiljöer och oersättliga byggnadsverk. Även människors hälsa kan komma att påverkas av klimatförändringarnas följdverkningar. Förändringarna kan bland annat orsaka att vatten i vattentäkter får sämre kvalitet och att gifter och smittämnen kommer i omlopp i samband med bräddningar från avloppsreningsverk och översvämningar av fabriksområden och andra riskobjekt.

Översvämningsrisken runt Mälaren är oacceptabelt stor redan i dag. Vid extremflöden riskerar samtliga kommunikationsstråk genom centrala Stockholm att översvämmas, såväl vägar som spår. I sådana situationer finns inte möjlighet att med nuvarande kapacitet tappa ut vatten i samma takt som det rinner till, utan vattennivån stiger, och det blir översvämning runt hela Mälaren.

Klimatprognoserna tyder också på att vi kommer att få längre sammanhängande torrperioder. För att klara detta behöver regleringen förändras för att säkerställa dricksvattenförsörjning, sjöfart med mera i Mälaren. Detta arbete har påbörjats.

En ökande befolkning ger större avloppsmängder, vilket riskerar att leda till ett större utflöde av näringsämnen. Klimatförändringarna riskerar att öka utlakningen ännu mer, vilket kan leda till ökad övergödning i sjöar och vattendrag samt försämrad kvalitet på råvattnet i vattentäkter. Tillsammans med en temperaturhöjning ger detta sannolikt en ökad algblomning i sötvatten. Avloppsreningsverken kan behöva hantera mycket kraftiga flöden, med risk för bräddning och sämre rening som följd. Stor risk för vattenförsörjningen bedöms uppstå vid extremväder i form av skyfall som medför översvämning av mark i vattentäktsområden, vilket kan bidra till spridning av föroreningar som olja, kemikalier med mera.

Vi kan vänta oss att vattennivån i Östersjön höjs generellt, och vid extrema högvatten i kombination med lågt vattenstånd i Mälaren finns det risk att saltvatten tränger in och gör Mälaren obrukbar som vattentäkt. I det värsta scenariot med högt vattenstånd i Östersjön blir hela Mälaren en havsvik, vilket skulle få förödande konsekvenser för vattenförsörjningen i Mälardalen. Dessa problem med storstadsregionens framtida dricksvattenförsörjning är ett särskilt hot som måste förebyggas. Det är också ont om reservvattentäkter i länet. Det skulle vara en katastrof för regionen om Mälarvattnet skulle bli otjänligt som råvatten, helt eller delvis under en längre period. Risken att någon av länets vattentäkter ska förorenas i samband med olyckor är generellt sett stor.

Högre vattentemperatur innebär större risk för vattenburna sjukdomar.

Extrema vädersituationer som återkommer ofta kan också skada värdefulla naturmiljöer. Ett ändrat klimat kommer att gynna vissa växt- och djurarter, medan det missgynnar andra. Artrika områden är extra känsliga för klimatförändringar.