TRF
Regional utvecklingsplan
för Stockholmsregionen
Regional utvecklingsplan
för Stockholmsregionen

3.2 Önskvärd framtid

Med utgångspunkt från nationella och regionala miljökvalitetsmål formulerades i samrådsskedet ett antal övergripande grunder för att i första hand bedöma om miljöaspekter integrerats i tillräcklig omfattning i RUFS 2010. De av dessa bedömningsgrunder som är relevanta för de fyra fokusområdena om klimatpåverkan, miljörelaterad hälsa samt transport- och energisystem framgår av matrisen.

 

Övergripande bedömningsgrunder i miljökonsekvensbeskrivningen Planeringsmål i RUFS 2010
• Länets samlade utsläpp av klimatgaser (växthusgaser) reduceras successivt, bestående och i den omfattning som krävs för att uppnå gällande miljömål och nationella åtaganden. • Länets utbud av bostäder, arbetsplatser, service och kultur kan nås med resurssnåla och miljöanpassade transporter med ett minimum av transportarbete. • Energianvändningen inom länet effekti-viseras och minskas. • Förnybara energiresurser tas till vara och utbyggnad av produktionsanläggningar för fjärrvärme, solenergi, biobränsle och vindkraft främjas. • Regionens utomhusmiljö är hälsosam, säker och stimulerande. • Omsättningen av giftiga ämnen och ändliga materialresurser minskar och linjära materialflöden sluts i kretslopp. • Regionen påverkar klimatet väsentligt mindre. • Bebyggelsemiljöer och transportsystem är energieffektiva. • Bebyggelsestrukturen är mer ytsnål och energieffektiv och bättre anpassad till kollektivtrafiken. • Transporternas risker och negativa effekter på miljön har minskat. • De tekniska systemen för energi, avfall, vatten, avlopp och massor är effektiva, robusta och flexibla, samtidigt som de har minimal klimatpåverkan och utgår från ett kretsloppsperspektiv. • Transportsystemet bidrar till en ökad regional tillgänglighet. Anläggningar för försörjning, varuhantering och mellanlager finns i logistiskt gynnsamma lägen. • Betydligt färre invånare utsätts för störningar som påverkar hälsan negativt.

Jämförelse mellan de övergripande bedömningsgrunderna i miljökonsekvensbeskrivningen och planeringsmålen i RUFS 2010 för de fyra fokusområdena om klimatpåverkan, miljörelaterad hälsa samt transport- och energisystem.

Regeringen har formulerat en samlad klimat- och energipolitik i linje med internationella överenskommelser. Ambitionsnivån ligger i nivå med, eller något under, tidigare antagna utsläppsminskningar per invånare. Regeringens mål är att åtgärder fram till år 2020 ska ge utsläppsminskningar i den sektor som inte omfattas av handel med utsläppsrätter som motsvarar 40 procent av utsläppen år 1990. Två tredjedelar av dessa minskningar ska ske inom landets gränser. Andelen förnyelsebara bränslen i transportsektorn ska vara minst 10 procent år 2030, och användningen av fossila bränslen för uppvärmning ska avvecklas till samma år. År 2030 ska hela fordonsflottan vara oberoende av fossila bränslen och till år 2020 ska andelen förnybar energi vara minst 50 procent av den totala energianvändningen.

Mål för utsläppen från energiproduktion, tung industri och från och med 2012 även flyget sätts gemensamt inom EU, inom ramen för handelssystemet för utsläppsrätter. För utsläppen från Stockholmsregionens energiproduktion finns det alltså inga nationella mål att förhålla sig till. Basen för det nationella arbetet är hållbarhet, konkurrenskraft och försörjningstrygghet, faktorer som också är viktiga för att uppnå målen för Stockholmsregionens utveckling.

För att nå målen kommer regeringen att presentera förslag om utvecklade ekonomiska styrmedel, bland annat höjd koldioxidskatt och minskade eller slopade undantag från skatten. Även drivmedelsskatter och övriga energiskatter kan komma att höjas. Vidare anges att Sverige år 2030 bör ha en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen. Målsättningen är att användningen av fossila bränslen för uppvärmning avvecklas till år 2020.

När det gäller vägtrafikens utsläpp kan de nationella målen jämföras med Stockholmsöverenskommelsens mål att sänka utsläppen för vägtrafiken i Stockholms län med 30 procent till 2030, jämfört med år 2005.

Jämförelse med planeringsmålen i RUFS 2010

I utställningsförslaget till regional utvecklingsplan för Stockholms län finns flera planeringsmål som är helt relevanta för de fyra fokusområdena rörande klimatpåverkan, folkhälsa samt transport- och energisystem. De flesta ligger väl i linje med de övergripande grunderna för miljöbedömningen, vilket framgår av matrisen (sidan 28).

En jämförelse på denna översiktliga nivå visar att miljöaspekter integrerats väl i relevanta planeringsmål för RUFS 2010. En väsentlig skillnad är dock att bedömningsgrunderna främst uppmärksammar behovet av att transport- och energisystemen ska vara klimatanpassade och resurssnåla i sig, medan planeringsmålen även inriktas mot det viktiga behovet av samverkan mellan transport- och energisystemen och bebyggelseutvecklingen. Denna matchningsproblematik är särskilt viktig i ett storstadslän som Stockholm.