3.1 Nuläge

Regionens klimatpåverkan

Varje invånare i länet släpper i genomsnitt ut mindre koldioxid per år än vad medelsvensken bidrar med, men ändå betydligt mer än vad som är långsiktigt hållbart. Huvudorsaken till att utsläppen är låga, med svenska mått mätt, är att länet har jämförelsevis få energikrävande industrier och tät bebyggelse.

Utsläpp av växthusgaser måste på kort tid minska drastiskt, och inom överskådlig tid (100 år) upphöra helt, om inte konsekvenserna för människor och miljö ska bli katastrofala. Transporter och energiförsörjning av bebyggelse är de största utsläppskällorna för koldioxid i länet.

Länet har flera viktiga kvaliteter att ta tillvara i arbetet med att minska energi­åtgången och utsläppen av växthusgaser. En sådan kvalitet ligger i att regionen är tätbefolkad och har ett stort befolkningsunderlag, vilket till exempel gör det effektivt och lönsamt att satsa på fjärrvärme och kollektivtrafik. Även stockholmarnas vilja och vana att resa kollektivt är ett värde att dra nytta av och utveckla.

Transportsystemets omgivningspåverkan

Människor reser betydligt mer med kollektivtrafik i Stockholms län än i någon annan svensk region. Hälften av invånarna i länet har tillgång till spårbunden kollektivtrafik inom tio minuters gångavstånd. Trenden är dock att biltrafiken ökar i snabbare takt än befolkningen. Ökad rörlighet riskerar att leda till längre genomsnittliga transportavstånd. Det finns en risk att de positiva effekterna av tekniska framsteg för fordon och bränslen äts upp av att vägtrafiken ständigt ökar, och att utsläppen därmed ökar. Visserligen ökar även kollektivtrafikresandet och transporterna av gods på järnväg, men inte i samma takt som vägtrafiken.

Trafiken är också den enskilda faktor som orsakar mest lokala och hälsopåverkande luftföroreningar. Storstadsbefolkningen utsätts dagligen för trafikens luftföroreningar, inte minst trafikanter som vistas på hårt trafikbelastade gator och vägar eller i Stockholms trafiktunnlar, där luftföroreningshalterna är högre.

Transportapparaten dominerar på många sätt länets stads- och kulturlandskap. Infrastrukturen skär ofta rakt genom bebyggelse och naturmiljöer, bildar barriärer och tar värdefull mark i anspråk. Landskapet fragmenteras och grönområdenas kvaliteter påverkas, bland annat genom buller och ljus. I länets centrala delar är det en påtaglig brist på tysta områden. Både väg- och spårtrafik bidrar till bullerstörningar, och vissa delar av länet är utsatta för flygbuller. I skärgården, Mälaren och andra insjöar är buller från fritidsbåtar ett problem.

Energiförsörjningens och energianvändningens miljöpåverkan

Länets energiförsörjning påverkar miljön i flera led. Förbränning av bränslen ger alltid luftföroreningar. Om bränslet är av fossilt ursprung tillkommer dessutom utsläpp av klimatpåverkande koldioxid. Tendensen är dock att energisektorn minskar sina utsläpp, att fossila bränslen byts ut mot biobränslen och att energianvändningen effektiviseras genom att tekniken utvecklas.

Eftersom regionen har ett stort fjärrvärmeunderlag finns det förutsättningar för en effektiv biobränslebaserad elproduktion, om dagens fjärrvärmeverk konverteras till kraftvärmeverk. Energihushållning och förebyggande av klimatpåverkan bedöms kunna leda till synergier på lång sikt, utifrån de förutsättningar som finns i Stockholmsregionen. Sannolikt kommer exempelvis teknikutvecklingen att påskyndas, vilket är positivt. Klimatåtgärderna förväntas också bidra till ett omvandlingstryck på ekonomin, som kan medföra starkt positiva effekter för regionen, särskilt på kort sikt.

En växande befolkning i regionen antas öka behovet av primärenergi. Omvandling och distribution av primärenergi kan ge ytterligare miljöbelastning lokalt, men kan ändå vara fördelaktig ur ett större geografiskt perspektiv.

Den tilltagande konkurrensen om mark kan leda till att markområden som är strategiskt viktiga för energisektorn i stället används för andra ändamål. Det gäller bland annat områden där det är lämpligt att bygga vindkraftverk och platser för hantering av biobränsleimport. Samtidigt finns det en risk att vindkraftsparker och andra anläggningar för produktion eller distribution av energi kraftigt påverkar landskapsbilden. En uppskattning av möjligheterna att placera större vindkraftsanläggningar i länet visar att endast sex procent av arealen består av områden där man inte kan förutse några konflikter. Ett område i länet kan komma att hävdas som riksintresse för vindkraftsproduktion.

Befolkningens miljörelaterade hälsa

Dödligheten i hjärt- och kärlsjukdomar, cancer och skador i regionen har minskat kraftigt genom åren, samtidigt som hälsoproblem med låg dödlighet växer i betydelse. Miljön inrymmer flera faktorer som utgör problem för folkhälsan. I dag påverkas människornas hälsa starkt negativt av bland annat buller och luftföroreningar från den växande transportsektorn.

Luftkvaliteten i länet har generellt sett blivit bättre de senaste årtiondena, men fortfarande överskrids gällande miljökvalitetsnormer för kvävedioxid (NO2), inandningsbara partiklar (PM10) och marknära ozon (O3) på flera platser i länet.