För att webbplatsen ska fungera så bra som möjligt använder vi oss av cookies. Cookies ger oss information om hur webbplatsen används, möjlighet att mäta trafik samt underlag för att optimera innehållet. På så sätt kan vi förbättra upplevelsen för dig som besökare på webbplatsen.
Läs mer om cookies härAtt befolkningen ökar innebär att fler människor behöver ha tillgång till bostäder, transporter, grönområden, dricksvattenförsörjning, avfallshantering med mera. Planförslagets struktur och åtaganden syftar till att kanalisera de behov en ökande befolkning har på ett sätt som på bästa sätt tillgodoser såväl övergripande mål som planeringsmål.
Nedan presenteras de förslag i planen som rör regionens bebyggelsestruktur, transportsystem, energi och klimat samt grönstruktur som antas medföra skillnader i miljöpåverkan jämfört med nollalternativet.
Den föreslagna strukturen av bebyggelse, infrastruktur och grönstruktur är en vidareutveckling av samrådsförslagets alternativ Tät. Framförallt av klimatskäl har detta alternativ valts och modifierats på flera sätt. Tillgängligheten till kollektivtrafiksystemet och stödet för flerkärnighet har fått än högre prioritet vid lokaliseringen av bostäder och arbetsplatser.
I planen föreslås att en större andel av de nya bostäderna och lokalerna för verksamheter tillkommer i regioncentrum och en mindre andel i de yttre förortskommunerna, jämfört med nollalternativet.
Bebyggelse med en täthet som närmast motsvarar Hammarby sjöstad (exploateringsgrad 0,5–1,0) beräknas öka, och mer i utställningsförslaget än i nollalternativet. För bebyggelse med lägre täthet än Hammarby sjöstad blir utvecklingen den omvända. I planförslaget antas den minska jämfört med nollalternativet och hur det är i dag.
Planförslagets tillskott av bebyggelse karaktäriseras av en mindre andel småhus och en mindre utspridning av bebyggelsen, framför allt till regionens yttre delar. Samtidigt sker en omfördelning, så att den allra glesaste bebyggelsen minskar och den något tätare ökar. Det beror till stor del på att bebyggelse i denna täthetsklass till stor del innefattar gles småhus- och fritidsbebyggelse. Den förväntas minska både i planförslaget och i nollalternativet.
I planen föreslås en rad åtaganden för att höja kvaliteten i bostadsbyggande och livsmiljö samt för att matcha utvecklingen av bebyggelsen med utvecklingen av transport- och energisystemen.
I planförslaget byggs transportsystemet ut med kollektivtrafiken som grund. Fler satsningar föreslås för utbyggd och förbättrad kollektivtrafik. Dessa satsningar prioriteras av struktur- och klimatskäl och några områden läggs ut som markreservat. Alla spår- och vägobjekt enligt Stockholmsöverenskommelsen ingår i planförslaget. Dessutom föreslås att tvärbanan förlängs, pendeltågen får vissa dubbelspår och nya cityspår tillkommer under perioden 2020–2030.
De infrastrukturinvesteringar som föreslås i planen överensstämmer i stort med dem i RUFS 2001 och omfattar åtgärdsförslagen i Stockholmsöverenskommelsen fram till 2020. Regeringens mål för klimathänsyn inom transport- och energisektorn har gett andra viktiga utgångspunkter. Dessa ligger väl i linje med Stockholmsöverenskommelsens mål för vägtrafikens utsläpp av växthusgaser, som har inarbetats som en förutsättning i planen och därmed integrerats på ett tydligare sätt än i samrådsförslaget.
I planförslaget kombineras därför behovet av utökad vägkapacitet och förbättrad framkomlighet med styrmedel och incitament, så att planeringsmål avseende klimatpåverkan kan uppnås och tillgängligheten och framkomligheten förbättras. Den allmänna teknikutvecklingen för fordon och bränslen antas ske i samma takt och omfattning i planförslaget som i nollalternativet.
I planen föreslås även en rad åtaganden för att höja kvaliteten i transportsystemet, minska andelen bilresor och stödja en utveckling mot attraktiva regionala stadskärnor.
Planförslaget innebär ett tätare stadsbyggande än nollalternativet. Det stöder utvecklingen av regionala och miljövänliga tekniska system, bland annat i fråga om värmeförsörjning. I planen föreslås också åtaganden för ytterligare effektivisering av de tekniska systemen, särskilt för att göra dem robusta och klimatanpassade.
Nationella överväganden och mål för energi- och klimatpolitik ingår som en förutsättning i planförslaget.
I planförslaget redovisas gröna kilar. Det är tätortsnära regional grönstruktur som är nära integrerad med bebyggelse och infrastruktur. I planen identifieras även gröna samband som upprätthåller centrala funktioner för rekreation, upplevelser, friluftsliv, skönhetsvärden, ekosystemtjänster med mera i de gröna kilarna.
Planförslaget är mer restriktivt än samrådsalternativen och nollalternativet till att ta grönstruktur i anspråk för ny bebyggelse. Kärnområden i de gröna kilarna och på stränder föreslås bevaras obebyggda.
I planförslaget redovisas även åtaganden för att utveckla ett regionalt förhållningssätt för att skydda och stärka dessa områden.