TRF
Regional utvecklingsplan
för Stockholmsregionen
Regional utvecklingsplan
för Stockholmsregionen

Tabell: Exempel på egenskaper vars miljöaspekter jämförs mellan planförslag och nollalternativ, sett i förhållande till läget 2009

Nollalternativet

RUFS 2010 utställningsförslag

Bebyggelsestruktur • Fördelning mellan zoner enligt RUFS 2001 för tillkommande bostäder år 2030: regioncentrum 26 procent, inre förort 25 procent, yttre förort 49 procent • Trendmässig fördelning på kommun, hustyper och permanentning • Tillgänglighet till kollektivtrafik prioriteras högt • Inga regionala stadskärnor

Bebyggelsestruktur • Fördelning mellan zoner för tillkommande bostäder år 2030: Regioncentrum 37 procent, inre förort 29 procent, yttre förort 34 procent • Planmässig fördelning på kommun, hustyper och permanentning • Stationsnärhet prioriteras före kommunernas översiktsplaner • Regionala stadskärnor som lokaliseringsfaktor • Tätare stadsbyggande, främst inom befintlig stadsbygd • Åtaganden för höjd kvalitet i bostadsbyggande och livsmiljö samt matchning mot transport- och energisystem.

Transportsystem • Påbörjade spår- och vägobjekt • Dagens trängselskatt uppräknad enligt index

Transportsystem • Spår- och vägobjekt enligt Stockholmsöverenskommelsen 2020 + nya cityspår 2020–2030 • Kraftigt ökat sittplatsutbud • Kombinationer av incitament och styrmedel enligt klimat-propositionen och RUFS-analysen • Åtaganden för höjd kvalitet i transportsystemet, ökad andel kollektivtrafik, stöd för flerkärnighet med mera.

Energi • Energibeslut och investeringar de senaste åren, som till 90 procent rör privata åtgärder Energi • Tätare stadsbyggande som stöd för regionala tekniska system • Åtaganden för ökad robusthet, effektivisering och klimat-anpassning i fråga om lokala system och samverkan regionalt • Teknikutveckling av energisystem och energikällor.
Klimat • Teknikutveckling av fordon och bränslen samt energisystem och energikällor cirka 40 procent Klimat • Effektivisering av transport- och energisystemen • Ökad kapacitet och kvalitet i kollektivtrafik- och
vägtransportsystemet • Tätare bebyggelsestruktur • Reservera bra logistiska lägen • Omställning till förnybara energikällor • Precisera regionala utsläppsmål för år 2030 • Använd offentlig upphandling för att främja innovationer • Teknikutveckling av fordon och bränslen samt energisystem och energikällor cirka 40 procent.
Grönstruktur och landskap • Tätortsnära områden som kommunerna avser behålla obebyggda i gällande översiktsplaner Grönstruktur och landskap • Gröna kilar (inklusive värdekärnor och gröna samband) är tätortsnära regional grönstruktur som avses bevaras och utvecklas • Tätortsnära områden som kommunerna avser behålla obebyggda i gällande översiktsplaner • Stora samlade rekreations-, naturmiljö- och kulturmiljöområden utanför stadsbygden avses säkras och utvecklas • Tysta områden värnas • Beslutade naturreservat sedan RUFS 2001 • Åtaganden att värna och utveckla tillgång och kvaliteter i gröna kilar samt i stora samlade rekreations-, natur- och kulturmiljöer på landsbygden och i skärgården.
Vatten • EG:s mål för vattenkvalitet 2015/2021 uppnått • Beslut om Mälaren m.m. som skyddsområde för vattenförsörjning Vatten • EG:s mål för vattenkvalitet 2015/2021 uppnått • Beslut om Mälaren m.m. som skyddsområde för vattenförsörjning • Ökade översvämningsrisker beaktas för tillkommande bebyggelse • Åtaganden att värna vattenvärden och vattenförsörjning