För att webbplatsen ska fungera så bra som möjligt använder vi oss av cookies. Cookies ger oss information om hur webbplatsen används, möjlighet att mäta trafik samt underlag för att optimera innehållet. På så sätt kan vi förbättra upplevelsen för dig som besökare på webbplatsen.
Läs mer om cookies härI miljöbalken definieras nollalternativet för planer eller program som ”en beskrivning av miljöförhållandena och miljöns sannolika utveckling om planen, programmet eller ändringen inte genomförs”.
Miljöbedömningen av nollalternativet gäller alltså sådan miljöpåverkan som kan förväntas om åtaganden och förhållningssätt i planen inte genomförs. För planens fysiska strukturer ger nollalternativet möjlighet att jämföra miljöpåverkan av bland annat planens förslag till:
Viktiga skillnader och likheter mellan nollalternativ och planförslag redovisas i denna tabell. |
Följande faktorer antas bli aktuella oavsett om RUFS 2010 genomförs eller inte:
Inför arbetet med RUFS 2010 togs två alternativ fram för utvecklingen av länets befolkning, sysselsättning och ekonomi för perioden 2005–2030. Alternativen bygger på en kombination av Konjunkturinstitutets scenarier och SCB:s befolkningsprognoser. De två alternativen anger en högre och en lägre utvecklingstakt. Den faktiska utvecklingen i regionen bedöms ligga någonstans mellan det lägre och högre alternativet. Genomförande av RUFS 2010 har givetvis betydelse för befolkning, sysselsättning och ekonomi, men eftersom det högre alternativet bedöms ha den största miljöpåverkan är det detta alternativ som har miljöbedömts för både planförslaget och nollalternativet. I det alternativet förväntas den ekonomiska utvecklingen fortsätta, befolkningen öka med drygt 500 000 personer och antalet sysselsatta öka med drygt 300 000 till år 2030.
Utgångspunkt för nollalternativet är att bebyggelsen kommer att fortsätta utvecklas på ungefär samma sätt som tidigare. Framförallt under det senaste decenniet har förtätning och komplettering, som leder till en ökad regional täthet, varit en tydlig trend, liksom permanentning av fritidshus.
Nollalternativets bostadsvolym är densamma som i planförslagets alternativ Hög. Fördelningen mellan regionens tre zoner (regioncentrum, inre förort och yttre förort) är densamma som i RUFS 2001. Småhusandelen motsvarar trenden i bostadsbyggandet under perioden 2001–2005, vilket innebär att andelen småhus i tillskottet av bostäder är 51 procent jämfört med 23 procent i planförslaget.
I nollalternativet ingår trafikobjekt som redan påbörjats. Det gäller den nya Citybanan som ska gå i tunnel under Stockholms centrala delar och utökad kapacitet på spårsträckorna Västerhaninge–Nynäshamn respektive Södertälje centrum–Södertälje hamn.
De vägar som ingår i nollalternativet är det påbörjade bygget av Norra Länken på sträckan Norrtull–Roslagstull–Lidingövägen. Dessutom ingår påbörjade åtgärder på E18 sträckan Hjulsta–Kista, E4 sträckan Södertälje–Hallunda, utbyggnad av Södertörnsleden samt ombyggnad av väg 73 på sträckan Älgviken–Fors.
Trängselskatten i Stockholms stad finns med även i nollalternativet, men har räknats upp enligt index för att motsvara det aktuella penningvärdet 2030.
Den allmänna teknikutvecklingen för fordon och bränslen har betydelse för miljöpåverkan i regionen, även om RUFS 2010 inte kommer till stånd. Här antas samma nivå på användning av ny teknik i nollalternativet som i planförslaget.
Under senare år har en lång rad energibeslut fattats och investeringar gjorts som ett led i omställningen mot effektivare användning och minskade inslag av fossila bränslen. Dessa förutsätts påverka nollalternativet.
Den regionala grönstrukturen i RUFS 2001 är väl förankrad bland flertalet av Stockholmsregionens kommuner. Det har satt avtryck i många översiktsplaner. En genomgång av översiktsplanerna visar vilka områden i anslutning till tätorterna som kommunerna avser att bevara obebyggda. Dessa områden har tagits med i nollalternativet som Kommunala tätortsnära grönområden.
Flera förutsättningar är desamma i nollalternativet och planförslaget, det vill säga samma förändringar förväntas oavsett om RUFS 2010 genomförs eller inte. Exempelvis har ett 20-tal nya naturreservat bildats under de senaste åren som ett led i programmet Aldrig långt till naturen. Dessa naturreservat ingår i både nollalternativet och planförslaget. Detsamma gäller restriktiviteten att bygga i park- och grönområden inom regional stadsbygd och utmed stränder.
När det gäller vatten har stora förändringar i regelsystemet skett under de senaste åren, framför allt genom EG:s vattendirektiv och inrättandet av Vattenmyndigheterna. I nollalternativet förutsätts att åtgärder vidtas så att målet om god ekologisk status i sjöar och vattendrag år 2015/2021 uppnås.
I nollalternativet beaktas också beslutet om att göra östra delen av Mälaren till
vattenskyddsområde. Det berör områden kring fyra vattenverk och reglerar verksamheter som industrier, lantbruk och avloppsanläggningar samt nya väg- och byggprojekt.