TRF
Regional utvecklingsplan
för Stockholmsregionen
Regional utvecklingsplan
för Stockholmsregionen

Hur har synpunkterna från samråd och utställning beaktats?

Genom planprocessen med program, samråd, utställning och antagande fördes en bred dialog med regionens aktörer. Före varje beslut i dessa olika faser förde Regionplanekontoret (tidigare Regionplane- och trafikkontoret) en omfattande dialog med aktörer i Stockholmsregionen och övriga östra Mellansverige. Dialogen omfattade informationsmöten, dialogkonferens, möten med politiker i varje kommun och seminarier samt planeringsteam där flera regionala intressenter deltog. Dialogen var särskilt aktiv under program- och strategifasen samt under samrådet.

Synpunkter från samråden som beaktades

Det första samrådet ägde rum sommaren och hösten 2007. Det gällde frågan om en miljöbedömning behövde göras för planen och hur den i så fall skulle avgränsas. Berörda intressenter visade sig vara eniga om att miljöbedömning av planen behövdes. Den skulle avse förhållandena år 2030 och inriktas mot nio fokusområden (se figur 14). Geografiskt skulle miljöbedömningen kunna variera beroende på vilken miljöaspekt som skulle bedömas.

För planen togs en testversion tidigt fram och en bred dialog om denna hölls med politiker och andra intressenter inför samrådsfasen, varefter förslaget bearbetades. Testversionen gav även utgångspunkter för miljöbedömningen och MKB.

Planförslag och MKB remitterades under perioden juni–november 2008. I MKB:n konstaterades för några av de utpekade fokusområdena att miljöpåverkan av samrådsförslaget var för stor. Det gällde framförallt:

  • Regionens klimatpåverkan från transport- och bebyggelsesektorn.
  • Transportsystemets omgivningspåverkan – koldioxidutsläpp, intrångsskador och trafikbuller.

Av de synpunkter som kom in framgick att en stor del av remissinstanserna ställde sig bakom slutsatserna i MKB:n men att det bland annat fanns brister i överensstämmelse mellan MKB och plan (se Samrådsredogörelse). Av Regionplane- och trafiknämndens prioriteringar är följande särskilt intressanta för miljöbedömning av planförslaget :

  • Ett nollalternativ för 2030 skulle tas fram, som visar utvecklingen om planens förslag inte genomförs.
  • Resultat från hela miljöbedömningsprocessen skulle inarbetas i utställningsförslaget.
  • MKB:n skulle göras tydligare och mer strategisk.
  • Planeringsmål för länets klimatpåverkan skulle vara en väsentlig dämpning, genom utsläppsminskning med 40–50 procent av CO2-ekvivalenter per invånare till 2030, jämfört med 2005.
  • Sektorsvisa regionala utsläppsmål för år 2030 skulle utarbetas i det fortsatta genomförandearbetet.
  • Vägutbyggnader behöver kompletteras med styrmedel och incitament så att planeringsmål avseende klimatpåverkan kan uppnås och tillgängligheten förbättras.

Synpunkter från utställningen som beaktats

Under utställningen av RUFS 2010 aktualiserades bland annat följande frågor som Regionplanenämnden avgjorde i december 2009, innan arbetet med RUFS 2010 slutfördes:

  • Att befolkningsantagandena för Stockholms län år 2030 revideras med prognos 2010 enligt Befolkningsprognos 2009–2018 som bas
  • Att investeringsobjekten fram till 2020 i planen överensstämmer fullt ut med de objektslistor som återfinns i förslagen till nationell plan respektive länsplan för Stockholms län 2010–2021
  • Att planen utvecklas med tydligare formuleringar vad gäller beskrivningen av bullerproblematiken och möjliga åtgärder för att motverka buller
  • Att riskbilden för översvämning (2-metersfrågan) förtydligas.