TRF
Regional utvecklingsplan
för Stockholmsregionen
Regional utvecklingsplan
för Stockholmsregionen

Inriktning för vidareutveckling av alternativ

Analyser och diskussioner med kommuner och andra intressenter ledde fram till Regionplane- och trafiknämndens beslut att samrådsförslaget för Stockholms län i fråga om inriktningen för lokalisering av bostäder och arbetsplatser skulle visa ett alternativ som utgår från den grundläggande strukturen i RUFS 2001. Dessutom föreslogs minst ett annat alternativ som:

  • inom Stockholmsregionens inre delar får hög täthet, energieffektivitet och tillgänglighet med spårbunden kollektivtrafik längs de genomgående större transportstråken genom en kombination av egenskaper i de studerade strukturerna,
  • inom Stockholmsregionens yttre delar mot öster föreslås utgå från egenskaperna i ”Stationssamhällen”, vilket innebär att en stor del av den tillkommande bebyggelsen lokaliseras inom räckhåll för kollektivtrafik på järnväg och kommunala VA-anläggningar och dessutom ges en tillräckligt hög täthet för att kunna försörjas via lokala fjärrvärmeanläggningar,
  • på landsbygden, längs kusten och i skärgården kan bebyggelse lokaliseras i områden som kan kollektivtrafikförsörjas och där det är möjligt att skapa miljöanpassade VA- och energilösningar med småskaliga lokala anläggningar.

Arbetet skulle inkludera de överenskommelser om investeringar i transportsystemet till 2030 och eventuella övriga åtgärder, exempelvis för att nå miljömålen, som Stockholmsförhandlingen under ledning av Carl Cederschiöld resulterat i. Bebyggelsen och transportinfrastrukturen skulle samordnas, särskilt i fråga om spårtrafiken.

I fråga om energieffektivitet och klimatpåverkan skulle inriktningen vara att definiera regionala effektiviserings- och utsläppsmål för främst bebyggelse- och transportsektorn. Ett ökat resande med kollektivtrafik skulle främjas, särskilt spårtrafik och de regionala kärnornas utvecklingsförutsättningar och attraktivitet förbättras. Insatser för omställning till mer energieffektiva och miljöanpassade teknikval och beteenden ansågs kunna påskyndas av regleringar, ekonomiska incitament och styrmedel.

För att skapa en attraktiv stadsbygd skulle den fortsatta inriktningen främst vara att fokusera på möjligheter till samlokalisering av samhällsfunktioner och till att överbrygga barriärer i de delar av stadsbygden som är uppsplittrad.