Utställningsförslaget/den slutliga planen

Till grund för den slutliga planen och miljökonsekvensbeskrivningen av utställningsförslaget ligger alla de val som gjorts under processens gång.

De mest avgörande valen för bedömningen av miljöaspekter var, enligt miljökonsekvensbeskrivningen:

  • Miljöbedömningens omfattning och avgränsning.
  • Formuleringen av bedömningsgrunder.
  • Konstruktionen av strukturalternativen Tät och Fördelad (samt tillhörande åtaganden).
  • Konstruktionen av utställningsförslag och nollalternativ.

Planens strukturer motiveras av den förväntade tillväxten i ekonomi och folkmängd, som beräknas ligga någonstans mellan planens två utvecklingsalternativ – Hög respektive Låg. Det innebär att folkmängden i Stockholms län kan komma att öka med 260 000 – 445 000 från år 2010 fram till år 2030.

Enligt MKB:n bedömdes utställningsförslaget innebära att regionen år 2030 får en påtagligt mindre miljöpåverkan än om regionen utvecklas enligt övriga studerade alternativ. Fördelar med utställningsförslaget och den slutliga planen finns inom alla utvalda fokusområden för bedömning av miljön. De redovisas i textrutan nedan. (Klicka på bilden för att öppna den i ett nytt fönster.)

Klicka för större bild

Den rumsliga inriktningen för Stockholms län år 2030 motiveras av ett antal huvudprinciper för avvägningar för hur mark- och vattenområdena långsiktigt ska användas (se figur ”Övergripande rumslig struktur” med fem planeringsprinciper från sid 133–135).

Alternativskiljande frågor som haft störst betydelse för bedömning av mil-jöpåverkan är följande:

  • Bebyggelsestruktur
  • Transportsystem
  • Grönstruktur