Så nås målet år 2030

Tekniska försörjningssystem, bebyggelse och infrastruktur är trögrörliga delar av ett samhälle. Beslut om investeringar och utveckling av systemen kommer att för mycket lång tid framöver påverka möjligheterna för invånare och verksamheter i regionen att agera resurseffektivt.

Om RUFS högt satta ambitioner om resurseffektivitet ska kunna bli verklighet krävs att aktörer på alla nivåer bidrar. RUFS kan peka ut riktningen för hur de storskaliga systemen ska utvecklas för att ge bäst förutsättningar för effektivitet. Samtidigt måste regionens invånare och företag utveckla en medvetenhet om problem och möjligheter, eftersom regionens effektivitetsmål bara kommer att kunna nås om slutanvändarna av energi och resurser vill agera effektivt. Effektivitetsvinster, exempelvis att bilar och andra fordon blir mer bränslesnåla, får inte ätas upp av ökade volymer till följd av ökat individuellt resande. Minskade uppvärmningskostnader ska inte resultera i att människor och företag slösar mer med energi.

I närtid är bedömningen att staten har den i särklass viktigaste rollen, framför allt genom finansiering av ny infrastruktur samt etablering av nya ekonomiska styrmedel i energi- och transportsektorn. Beroende på hur styrmedlen utformas kan man behöva se över hur investeringar fördelas.

Det är mycket viktigt att staten över tiden skapar stabila regelsystem och att det går att förutse skatter, avgifter, stöd och incitament, så att det går att fatta nödvändiga beslut om investeringar i nya och effektivare tekniker. Samtidigt måste parterna ha kvar sin handlingsfrihet, så att de kan anpassa sig om de marknadsmässiga och tekniska förutsättningarna förändras.

Samtidigt som staten har en viktig roll har kommunerna en central roll i att kontinuerligt eftersträva en ökad täthet i bebyggelsen. Kommunerna kommer också mer än tidigare att behöva engagera sig i en diskussion med medborgarna om deras resursförbrukning. Kommunal och regional planering kan skapa förutsättningar för effektivt resursutnyttjande.

Stockholms läns landsting måste genom SL upprätthålla och stärka kollektivtrafikens konkurrenskraft. Man bör i större utsträckning än tidigare fokusera på de delar av regionen där det finns störst potential att människor övergår från att köra bil till att resa kollektivt. En stor del av regionens invånare kan dock göra förhållandevis billiga tidsvinster genom att köra bil jämfört med att resa kollektivt. Det innebär att inte ens ett mycket kraftigt tillskott av högklassig kollektivtrafik skulle påverka bilresandet påtagligt. Om regionens effektivitetsmål ska kunna nås måste de regionala aktörerna därför formulera en gemensam syn på hur ett kompletterande styrsystem bör se ut.

RUFS 2010 har lagt grunden för detta arbete genom att illustrera vilka effekter olika styrmedel skulle ha i regionen.