Planens innehåll och konsekvenser

Målet om en region med god livsmiljö är omfattande och inkluderar allt från regionens miljökvaliteter i form av luft, vatten, grönområden och bebyggelse till sociala förhållanden och kulturliv.

RUFS grundsyn är att integrationsperspektivet bör förstärkas. En del i det är att boendesegregationen måste minska, och regionen måste dra nytta av mångfalden för att Stockholm ska utvecklas till en öppen, idérik, konkurrenskraftig och resurseffektiv region. I planen finns åtaganden som handlar om att:

  • utveckla samverkan mellan aktörer på strategisk nivå, för att förnya och bredda integrations-politiken,
  • göra organisationerna mångfaldsorienterade,
  • undanröja hinder för att människor tryggt ska kunna resa och vistas i regionen,
  • följa upp integration och utanförskap i hela regionen.

Dessutom konstateras att det behövs ett starkare arbete mot diskriminering i regionen. I ett första steg bör en regiongemensam policy mot diskriminering utarbetas.

Relationen mellan individen och det offentliga måste också generellt stärkas, främst genom åtgärder som skapar tillit i samhället. Ett exempel på det är att underlätta invånarnas kontakter med myndigheterna.

Arbetet med att ge tillgång till utbildning av hög kvalitet och ett kulturliv i världsklass ger regionen möjligheter att både erbjuda invånarna ett bättre kulturutbud och stärka innovations- och förnyelseförmåga.

Viktiga åtaganden för den fysiska miljön är ambitionen att skapa attraktiva och varierande boendemiljöer inom regionens olika delmarknader, att begränsa transporternas negativa påverkan, att skapa en attraktiv stadsmiljö med torg, parker och tätortsnära grönområden och att utveckla tillgängligheten till Stockholmsregionens stränder.

Insatserna för att värna och utveckla de regionala miljövärdena inriktas på att bevara, utveckla och öka tillgängligheten till regionens natur-, kulturmiljö- och rekreationsvärden. Tack vare inriktningen på förtätning blir resultatet att invånarna även fortsättningsvis har en god tillgång till den regionala grönstrukturen.

Utvecklingsplanen har en klar inriktning mot att koppla samman regionens fysiska och innehållsmässiga utformning. Bebyggelsen ska göras tätare och mer variationsrik. Befintliga mötesplatser ska göras mer attraktiva och det ska skapas nya mötesplatser inom regionen. Syftet med att förtäta bebyggelsen är att skapa en mer attraktiv stadsmiljö med närhet till kollektivtrafik som gör så lite intrång i gröna kilar som möjligt, samtidigt som man försöker hitta en balans mellan bebyggelse och lokal grönska. Planen lyfter också fram att det behövs goda förutsättningar för en dynamisk kvällsekonomi i de regionala stadskärnorna, vilket för många invånare kan minska det upplevda avståndet från ”där man bor” till ”där det händer”. Tillsammans med ett kraftfullt arbete för att undanröja hinder för att alla människor tryggt ska kunna vistas och resa i regionen, skapas därmed markant förbättrade förutsättningar för att tilliten i samhället ska växa.

Det är svårt att uppskatta den effekt som planen kommer att få på livsmiljön kvantitativt. För vissa faktorer finns det tydliga samband, exempelvis mellan luftkvalitet och hälsa, men för många andra förhållanden saknas det sådana tydliga kopplingar mellan orsak och verkan. Planen tar dock ett helhetsgrepp på fysiska och innehållsmässiga aspekter av utvecklingen, och det helhetsgreppet kommer att öka möjligheterna att uppnå målet om en god livsmiljö, jämfört med om frågorna behandlades var för sig.