TRF
Regional utvecklingsplan
för Stockholmsregionen
Regional utvecklingsplan
för Stockholmsregionen

Så nås målet år 2030

Hur effektiva olika regionala insatser blir styrs i stor utsträckning av en regions ekonomiska och sociala historia. Den ekonomiska och sociala strukturen i Stockholmsregionen har förändrats gradvis och långsamt, med några få undantag. Att utveckla regionens humankapital, entreprenörskap och inno-vationskraft handlar därför inte så mycket om att skapa något helt nytt, utan snarare om att understödja de tendenser och trender som lever av egen kraft. Det regionala utvecklingsarbetet kan skapa förutsättningar för tillväxt, som nya och växande verksamheter sedan kan utnyttja.

Långsiktigt framstår försörjningen av kunskap och kvalificerad arbetskraft som den enskilt viktigaste faktorn med koppling till de regionala aktörernas verksamhet. Humankapitalet har identifierats som regionens viktigaste resurs, och många åtaganden i planen gäller stödjande strukturer som bostad, skolor och transporter. Planens förslag ska underlätta människors vardag på de här områdena, och göra det lättare och mer attraktivt att bo och verka i regionen. Kommunerna ansvarar för huvuddelen av dessa stödjande strukturer.

Andra insatser ligger inom statens ansvarsområde. Planen förutsätter att staten även i fortsättningen stödjer de unika förutsättningar som finns i Stockholmsregionen genom investeringar och väl utformade regelverk. Det handlar bland annat om forskning och utveckling vid de högre lärosätena, regelverk för arbetskraftens och befolkningens internationella rörlighet samt infrastruktursatsningar. Även framöver är det viktigt att betona Stock-holmsregionens betydelse för landet som helhet och att låta detta få utslag i statens investeringar. Men statens ansvar omfattar även ”mjuka” faktorer, som väl fungerande välfärdssystem och bilden av Sverige som ett rent, säkert och tryggt land.

Mot bakgrund av planens inriktning på att göra regionen mer attraktiv kan det finnas en spänning mellan å ena sidan de resurser, den tid och det politiska kapital som investeras i projekt och investeringar som syns och uppmärksammas i medier och valrörelser, och å andra sidan de åtgärder som syftar till att vårda och utveckla de underliggande framgångsfaktorerna i ekonomin. Det finns en risk att man mäter attraktivitet i form av framgång i internationella jämförelser (benchmarking) och inte lyfter fram de mer basala kvalitetsfaktorer som delvis ligger bakom Stockholmsregionens framstående position, exempelvis en väl utbyggd grund-utbildning och jämförelsevis hög tillit och social rörlighet.