TRF
Regional utvecklingsplan
för Stockholmsregionen
Regional utvecklingsplan
för Stockholmsregionen

Med sikte på mål och en hållbar utveckling

I detta kapitel görs en samlad bedömning av vilka effekter åtagandena och den rumsliga strukturen i RUFS kommer att få. Konsekvensbedömningen i detta kapitel följs även av en mer detaljerad miljökonsekvensbeskrivning som redovisas i kapitel 6.

Syftet med konsekvensbedömningen är att redovisa konsekvenser av planen och belysa de viktigaste sambanden mellan åtgärder inom olika sakområden samt kopplingarna till den fysiska strukturen. Konsekvensbedömningen omfattar även effekter av åtaganden som är svåra att mäta.

Konsekvensbedömningen utgår från planens fyra mål för att göra regionen mer attraktiv. För vart och ett av de fyra målen redovisas hur åtaganden och den regionala strukturen samverkar för att målet ska uppnås. Det förs även en diskussion om vilka steg som måste tas inom en snar framtid för att målen ska kunna uppnås till år 2030. För bebyggelse, grönstruktur och trafikutveckling görs jämförelser med nuläget samt mot det så kallade nollalternativet, det vill säga en tänkt utveckling fram till år 2030 utan att de åtaganden som föreslås i RUFS 2010 genomförs. Nollalternativet finns beskrivet i faktarutan nedan. En mer detaljerad beskrivning av nollalternativet finns i Miljökonsekvensbeskrivningen. I en tabell sist i kapitlet sammanfattas några av de utvärderingsvariabler som använts i planarbetet.

Nollalternativet

Bebyggelse Nollalternativets bostadsvolym är densamma som i planförslagets alternativ hög. Fördelningen mellan regionens tre zoner (regioncentrum, inre förort och yttre förort) är densamma som i RUFS 2001. Småhusandelen motsvarar trenden i bostadsbyggandet under perioden 2001–2005, vilket innebär att andelen småhus i tillskottet är cirka hälften jämfört med en knapp fjärdedel i planförslaget, alternativ Hög.

Transportsystem I nollalternativet ingår trafikobjekt som redan påbörjats. Det gäller den nya Citybanan och utökad kapacitet på spårsträckorna Västerhaninge – Nynäshamn respektive Södertälje centrum – Södertälje hamn. Dessutom ingår de vägar som är påbörjade.

Trängselavgifterna finns med även i nollalternativet, men har räknats upp enligt index för att motsvara aktuellt penningvärde.

Den allmänna teknikutvecklingen för fordon och bränslen har betydelse för utvecklingen av länets miljö även om RUFS 2010 inte kommer till stånd. Här antas samma nivå på användning av ny teknik i nollalternativet som i planförslaget.

Grönstruktur I nollalternativet ingår grönstrukturen i kommunernas översiktsplaner.

 

RUFS 2010 som verktyg för hantering av konflikter och synergier

Det är naturligt att höga ambitioner för regionens långsiktiga utveckling på olika områden både kan samverka med och stå i konflikt med andra ambitioner. Därför förs det en speciell diskussion om just detta för varje enskilt mål.

En bedömning av konflikter och synergier måste dock göras i ljuset av övergripande trender och omvärldsförändringar, eftersom det inte är säkert att en konflikt har med planens åtaganden att göra, utan kanske beror på just trender och förändringar som är oberoende av utvecklingsplanen. De konflikter som uppmärksammats under samrådsperioden beror i flera fall inte på de föreslagna åtgärderna i sig, utan på den underliggande trenden i den ekonomiska och befolkningsmässiga utvecklingen. Flera av planens åtaganden syftar till att parera utvecklingen och bidra till att den sker på ett så gynnsamt sätt som möjligt. Bedömningen av konflikter och synergier inriktas då på om förslagen är tillräckligt omfattande eller långtgående i förhållande till de negativa aspekter av utvecklingen som man vill motverka, till exempel en utspridning av bebyggelsen eller en minskad användning av kollektiv-trafiken.

Planens bidrag till hållbar utveckling

En viktig utgångspunkt i arbetet har varit att den nya planen ska bidra till en hållbar utveckling i regionen, alltså att utvecklingen sker så att regionen

  • förvaltar kapital och resurser för kommande generationer,
  • bibehåller och utvecklar önskade och nödvändiga kvaliteter, samt
  • upprätthåller och utvecklar robusthet och anpassningsförmåga.

Konsekvensbedömningen ska ses som ett viktigt steg i detta arbete. Bedömningen inriktas därför speciellt på frågor som rör planens långsiktighet och helhetssyn: Hur samverkar planens olika delar och vilka steg måste tas för att den samlade utvecklingen i ett längre perspektiv ska ske i linje med målen för regionens attraktivitet? Tyngdpunkten i bedömningen ligger på frågor eller förhållanden som är tydligt regionala till sin karaktär och viktiga för regionens långsiktiga utveckling. Stor vikt läggs också på områden där man kan anta att det kommer att krävas aktiva insatser från de regionala aktörerna för att nå målen.