Sociala spänningar och förändrade värderingar

Invånarnas upplevelse av förändringar och händelser i omvärlden kan påverka samhället och leda till både ändrade värderingar och sociala spänningar mellan olika grupper. Hur den sociala utvecklingen kommer att gestalta sig och var konfliktlinjer och problem kommer att uppstå är en öppen fråga. Sociala spänningar i Stockholmsregionen kan till exempel utvecklas mellan olika etniska grupper eller mellan dem som har arbete och dem som inte har arbete.

Händelser och förändringar i omvärlden kan också påverka sammanhållningen och värderingarna som präglar samhället. Ett exempel på en möjlig förändring är att globaliseringen mattas av och att Europa börjar införa handelshinder och högre murar mot flyktingar från världens oroshärdar. Denna utveckling skulle vara oattraktiv för flera av regionens minoriteter och skulle med största säkerhet leda till en ekonomisk tillbakagång.

En till synes osäker omvärld behöver dock inte skapa sociala spänningar. Lyckas Stockholmsregionen behålla enigheten runt värderingar som tolerans, öppenhet och acceptans, tack vare en lyckad inflyttningspolitik, kan regionens attraktivitet öka. Arbetskraftsförsörjningen kan säkras genom lämpliga system för arbetskraftsinvandring, validering, etablering och uppehållstillstånd. Om samhället visar sig tillåtande och öppet, kan regionen fortsätta att vara tillräckligt attraktiv för att människor ska vilja flytta hit.

Möjligen skulle en hög inflyttning ge upphov till koncentrationer i bosättningsmönster bland vissa befolkningsgrupper. Men detta behöver inte vara ett problem om segregationen inte blir socioekonomiskt begränsande och om arbetsmarknaden är fri från diskriminerande strukturer. Sammanhållningen kan således bli bättre om regionen från början arbetar för minskad social och etnisk segregering.

Livsstilarna bland unga i de stora städerna runt om i världen är ofta universella. Nya trender i dessa livsstilar kan påverka utvecklingen i Stockholmsregionen genom att många unga invånare ändrar sina attityder och värderingar kring arbete, fritid och samhälle. Individualismen kan bli framträdande och grupptillhörigheter växla snabbt. Samtidigt tyder mycket på att det skapas en värdegemenskap kring mångfaldstanken.

Utgångsläget är gott. Stockholmsregionens invånare har god tillit till varandra och samhället, och har attityder som präglas av tolerans, öppenhet och acceptans av olikheter. Acceptansen av det mångkulturella ökar år för år enligt undersökningar. Intresset hos utländska studenter att studera i Sverige och Stockholmsregionen är rekordstort samtidigt som regelverken för invandring förenklas. Det krävs dock ett aktivt arbete för att stärka sammanhållningen, eftersom kriser – ekonomiska och andra – kommer att innebära sociala påfrestningar även i framtiden.

Invånarnas hälsa - pandemier

Storstadsregionens  roll som centrum för handel, näringsliv, kulturliv med mera gör att förbindelserna med omvärlden är mer omfattande och diversifierade än i övriga landet. Det i sin tur gör att sannolikheten för att sjukdomar först anländer till Stockholmsregionen är stor. Den ökning som har skett inom handel och resande driver på uppkomst och spridning av sjukdomar över världen. Varje år drabbas människor världen över av en årlig influensa. Den orsakas av influensavirus och drabbar samhället genom överdödlighet och frånvaro från arbetsplatser och skolor. Influensavirus, som finns i många varianter och vanligtvis når människa från fåglar och grisar, anses vara den mest troliga pandemismittan. En pandemi är när en infektionssjukdom sprids över stora delar av världen och drabbar en stor andel av befolkningen i varje land. En pandemi kan pågå under flera månader och återkomma i en eller flera vågor. Tre till fyra influensapandemier har inträffat under varje århundrade.

Vid stor frånvaro på arbetsplatser blir samhället snabbt sårbart, vilket i synnerhet gäller samhällsviktig verksamhet. Transportsektorn och sjukvården är exempel på verksamheter där personalfrånvaro snabbt blir märkbar. Myndigheter och sjukvård utvecklar kontinuerligt beredskapen för en pandemi. Regionala pandemiplaner finns som inkluderar informationsfrågor, samverkan och praktiska frågor som hygien, livsmedel, el, finansiella system mm. Även forskning och övningar bidrar till att förbereda samhället.