TRF
Regional utvecklingsplan
för Stockholmsregionen
Regional utvecklingsplan
för Stockholmsregionen

Centrala begrepp

Utmaningar – När Stockholmsregionens utvecklingsambitioner sätts i relation till förutsättningarna, omvärldens påverkan och bedömningar om framtiden blir ett antal utmaningar tydliga. Utmaningarna pekar på svårigheter som måste bemötas i strategierna för regionens utveckling.

Vision – Visionen är att Stockholmsregionen ska vara Europas mest attraktiva storstadsregion. Visionen markerar riktningen för det samlade planerings- och utvecklingsarbetet i regionen. Tidsperspektivet för visionen är 40 år.

Mål – Fyra mål anges i RUFS 2010. Målen är vägen för att nå visionen. Hur ska vi tillsammans utveckla en redan attraktiv storstadsregion till att bli den mest attraktiva i Europa? Tidsperspektivet för målen är 40 år.

Strategier – Hur målen ska nås anges i sex strategier. Strategierna fungerar som riktmärken för utvecklingsarbetet. De ger vägledning för hur regionens utmaningar ska hanteras. Till exempel visar strategin att säkra värden för framtida behov hur regionen ska hantera utmaningen att minska klimatpåverkan och samtidigt utveckla en tillgänglighet som möjliggör ekonomisk tillväxt. Tidsperspektivet för strategierna är 40 år.

Planeringsmål – Planeringsmålen är konkretiseringar av de sex regionala strategierna. De är tänkta att fungera som styrmedel och en hjälp för uppföljning av planeringsarbetet. Tidsperspektivet för planeringsmålen är 20 år. De här målen bör alltså kunna nås under perioden fram till 2030.

Åtaganden – Åtaganden anger vad som ska göras för att uppnå planeringsmålen. En eller flera aktörer kan vara ansvariga för att genomföra dessa åtaganden.

Handlingsprogram – Vissa åtaganden i planen riskerar att bli hängande i luften, eftersom det inte är tydligt vem som ansvarar för genomförandet. Många aktörer i regionen efterfrågar konkreta åtgärder för att tydliggöra ansvar och genomförande i planen, och där kan handlingsprogram vara en väg att gå.

Plankarta och målbild – Plankartan med tillhörande planbeskrivning visar huvuddragen i den fysiska strukturen med sikte på 2030. Målbilden för östra Mellansverige visar huvuddragen i den rumsliga utvecklingen med sikte på 2050.

Östra Mellansverige – Östra Mellansverige är beteckningen som används för sju län som deltar i samverkan kring RUFS 2010: Stockholms, Uppsala, Sörmlands, Västmanlands, Örebro, Gävleborgs och Östergötlands län.
Formellt gäller regionplanen bara området Stockholms län.

Region och regionförstoring – Regioner kan definieras utifrån flera olika utgångspunkter. Med Stockholmsregionen avses här generellt sett den administrativa regionen Stockholms län. Med arbetsmarknadsregion eller funktionell region avses den sammanhållna arbetsmarknadsregion som definieras med utgångspunkt i pendlingsmönster. Den funktionella regionen utgörs i dag av hela Stockholms län och Gnesta, Strängnäs och Trosa kommuner i Sörmlands län, samt hela Uppsala län med undantag för Älvkarleby kommun. Region-förstoring innebär att arbetsmarknadsregionen vidgas geografiskt. Sedan 1970-talet har det skett en snabb regionförstoring, och allra snabbast går det i storstadsregionerna.

Tidsperspektiv – Det finns tre olika tidsperspektiv i planen; ett långt på 40 år, ett medellångt på 20 år och ett kortare på 10 år.

Integrerad hållbarhetsbedömning – RUFS 2010 ska bidra till en hållbar utveckling i regionen. De utvecklingsambitioner som ligger till grund för planeringen har tydliggjorts genom mål för regionens attraktivitet, vilket ger förutsättningar för att göra avvägningar mellan miljömässiga, sociala och ekonomiska aspekter av utvecklingen. Planen har också analyserats med utgångspunkt från de fyra övergripande målen för regionens attraktivitet, med fokus på långsiktighet och helhetssyn (konflikter och synergier) samt robusthet och anpassningsförmåga.

Miljöbedömning och miljökonsekvensbeskrivning – En integrerad miljöbedömning (enligt Miljöbalken) har genomförts under planeringsprocessen. Resultatet redovisas i en miljökonsekvensbeskrivning. Miljöbedömningen kompletterar den integrerade hållbarhetsbedömningen.